Förskolornas prioriterade utvecklingsområden

Förskolan i Luleå som helhet har valt att prioritera:

• Lärmiljö
• Språkutveckling
• Ledning & styrning

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen visar att gemensamma kompetensutvecklingsinsatser som genomförts ökar pedagogernas kompetens och sätter spår i förskolans lärmiljöer. Insatserna präglas av gemensam dialog och reflektion, där kollegialt och kollektivt lärande inspirerar till utveckling av metoder och arbetssätt samt val av lärverktyg.

Barn som mår bra, känner sig trygga och delaktiga i en tillgänglig utbildning har bättre förutsättningar för att utvecklas och lära. (SPSM)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Utforma inkluderande och tillgängliga lärmiljöer såväl inne som ute. Pedagogiska strategier som skapar förutsättningar för ökad delaktighet och att barnen lyckas i sitt lärande.
Kompetenshöjande insatser ex:

• ST(R)EAM i förskolan
• Barnhälsa och tidiga insatser
• Utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Förskolans kreativa kompetenscentrum används som en arena för ökad kompetens, kollegialt lärande och likvärdighet inom och mellan förskolor.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Lärmiljöer som är förberedda i sin bas där barn erbjuds likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära så långt som möjligt, oavsett förutsättningar.

Tidiga insatser på olika nivåer i organisationen skapar förutsättningar att tidigt identifiera behov och samordna stödinsatser för att främja varje barns utveckling och lärande.

Genom stärkt kompetens och ökad likvärdighet ska Förskolans kreativa kompetenscentrum bidra till att alla barn i Luleå får bättre möjligheter att utvecklas, lära och utforska i inspirerande lärmiljöer.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Det finns många goda och varierande exempel på aktiviteter som stödjer och utvecklar barnens språkutveckling. Det samlade resultatet visar på ett fortsatt behov av att fördjupa och förankra pågående processer med syfte att utveckla och stärka förskolans språkutvecklande arbete.

En stark språklig medvetenhet och språklig kompetens, är en demokratisk rättighet som måste ges alla barn för att de ska kunna använda språket som verktyg för att uttrycka och förstå sina behov, tankar och åsikter. (De Geer)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Erbjuda stimulerande språkmiljöer som bidrar till att utveckla barns språkutveckling och förmåga att kommunicera.
Kompetenshöjande insatser ex:

• Interaktiv högläsning
• Språkstödjande arbetssätt
• Alternativ och kompletterande kommunikation
• Nationella minoriteter
  

Varje förskola utvecklar och använder förskolebiblioteken som en aktiv del av undervisningen och det språkstimulerande arbetet.

Språkotekets lärvertyg används som komplement i förskolans undervisning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Utbildningen ger barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften.
• Barnen får med sig språkliga erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.
• Samtliga barn erbjuds ett brett och varierat utbud av litteratur, vilket inkluderar böcker med olika genrer och språk, anpassade för olika åldrar.
• Barnen ges möjlighet att utveckla sitt intresse för litteratur, sitt språk och sin läslust samt ta del av olika perspektiv, erfarenheter.
• Nationella minoriteters språk och kultur uppmärksammas och synliggörs i förskolans utbildning och undervisning.

Utvecklingsområde: Ledning & styrning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolans kvalitet och likvärdighet stärks genom en gemensam riktning, gemensamma utvecklingsområden och riktade kompetensinsatser. Genomförda insatser och stödjande strukturer visar goda resultat och bidrar till ökad kvalitet och likvärdighet i Luleås förskolor.

Forskning visar att en utvecklad helhetsidé i kombination med utveckling av arbets- och utvecklingsorganisation i samtliga praktiker genom styrkedjan kan ge ökad likvärdighet och kvalitet. (Skolverket)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Ledningsgrupp, rektorer och förskolor:

• lär genom att utmanas och granskas med vetenskapligt förhållningssätt utifrån relevant forskning och beprövad erfarenhet
• gemensamma prioriteringar hålls levande
• arbetar med att förenkla processer och dokumentationsverktyg för det systematiska kvalitetsarbetet
• omhändertar reformer och anpassa verksamheten utifrån förändrade förutsättningar
• påbörjar arbetet för att möta kommande kompetensförsörjningsbehov
• säkerställer att kompetenssatsningar ges förutsättningar att spridas och omsättas i verksamheten.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Förskolans utbildning anpassas till nya reformer, krav och förutsättningar på ett strukturerat och likvärdigt sätt.
• Kompetenssatsningar omsätts i utbildningen och bidrar till utvecklade arbetssätt och stärkt utbildningskvalitet.
• Lärplattformens alla delar används i förskolans systematiska kvalitetsarbete, med särskilt fokus på stödinsatser. Syftet är att minska administration med bibehållen kvalitet.
• Organisera för internationella utbyten som bidrar till nya perspektiv och möjligheter i syfte att utveckla utbildningen.

Utvecklingsområden:

• Språkutveckling
• Lärmiljöer och lärverktyg
• St(r)eam

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analyser visar på att det finns ett behov att stärka barnens möjligheter att utveckla språk, kommunikation och begreppsförståelse. Observationer visar att undervisningen behöver erbjuda fler strukturerade tillfällen för språkstimulans.
Forskning visar att högläsning, språk stimulerande samtal och ett rikt språkligt samspel främjar barns språkutveckling, identitetsskapande och delaktighet.
När pedagoger aktivt deltar i reflekterande samtal kring litteratur stärks barnens möjligheter att utveckla språk, tänkande och lärande.
Skolverket och Samuelsson & Sheridan

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi arbetar med språkutveckling genom planerade språkstunder, högläsning och berättande samt rim, ramsor och språklek. Genom gemensamt projekt och samtal i mindre grupper skapar vi rika möjligheter för barnen att utveckla sitt språk och sin kommunikation.

Organisationsmässigt utvecklar vi gemensamma arbetssätt kring språk och kommunikation, stärker pedagogernas kompetens genom kollegialt lärande samt följer upp arbetet genom observationer och pedagogisk dokumentation.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att fler barn deltar aktivt i samtal, utvecklar sitt språk och din kommunikativa förmåga samt visar nyfikenhet för berättande.

Detta ger barnen bättre förutsättningar att uttrycka tankar, känslor och idéer samt stärker deras delaktighet, lärande och sociala relationer.

Vi vet att vi är på rätt väg när dokumentationer visar att barnen använder ett mer varierat språk, deltar aktivt i samtal och visar progression i sin språkliga utveckling.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer och lärverktyg

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen visar på att lärmiljöerna används på olika sätt och att vissa miljöer används mer än andra.

För att ge alla barn likvärdiga möjligheter till lek, lärande och delaktighet behöver miljöerna utvecklas utifrån barnens intressen, behov och läroplanens mål.

Forskning visar att välplanerade lärmiljöer påverkar barns engagemang, samspel och lärande positivt.
Skolverket, Öhman

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi utvecklar lärmiljöerna tillsammans med barnen genom att observera hur de används och anpassar dem utifrån barnens behov och lärprocesser.
Material och miljöer görs tillgängliga och tillåtande för att främja lek, samspel och delaktighet.

Organisationsmässigt genomför vi regelbundna lärmiljöpromenader, planerar, och följer upp förändringar tillsammans i arbetslagen samt använder pedagogisk dokumentation och gemensam reflektion för att utveckla vår gemensamma förståelse för lärmiljöernas pedagogiska funktion.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att barnens självständighet och delaktighet ökar samt att leken och utforskandet blir mer varierat.

Genom tillgängnliga och inspirerande miljöer får barnen större möjlighet att göre egna val, påverka sin vardag och utveckla sitt lärande.

Vi vet att vi är på rätt väg när dokumentationer visar på att fler barn använder lärmiljöerna aktivt och deltar i lek och utforskande.
Lärmiljöpromenader och uppföljningar visar på att miljöerna kontinuerligt utvecklas utifrån barnens behov.

Utvecklingsområde: St(r)eam

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen visar att barnen är nyfikna och engagerade när de får utforska, lösa problem och skapa tillsammans.

Vi vill utveckla undervisningen så att språk, kreativitet, naturvetenskap, teknik och matematik vävs samman i meningsfulla sammanhang. Genom litteratur, läsning och reflektion fördjupas barnens tänkande, kommunikation och lärande.

Forskning visar att integrerade arbetssätt stärker problemlösning, samarbete och kritiska tänkande medan gemensamma reflektioner ökar förståelse, delaktighet och resonemangsförmåga.
Linder & Eckhoff (2020) samt Lindahl & Larsson (2023)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi utgår från gemensamma barnböcker och berättelser i undervisningen och skapar undersökande projekt där barnen får utforska, experimentera, konstruera, skapa och reflektera tillsammans.

Genom pedagogisk dokumentation synliggör vi lärprocesser och kopplar STREAM områden till barnens vardag.

Organisationsmässigt planerar vi gemensamma projekt, utvecklar lärmiljöer och material som stödjer utforskande samt stärker undervisningen genom kollegialt lärande, reflektion och pedagogisk utveckling.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att barnens nyfikenhet, engagemang och lust att lära ökar samt att fler barn deltar aktivt i utforskande, problemlösning och reflektion.

Barnen utvecklar sin förmåga att resonera, kommunicera, samarbeta och skapa förståelse för samband inom naturvetenskap, teknik, matematik och genom estetiska uttrycksformer.
Detta bidrar till att barnen utvecklar ett utforskande och reflekterande förhållningssätt där deras idéer och tankar tas tillvara.

Vi vet att vi är på rätt väg när dokumentation, visar på ökad delaktighet, engagemang och progression i barnens utforskande, samarbete och lärande.

Utvecklingsområden:

• Hälsofrämjande lärmiljöer
• Utomhus som lärmiljö
  

Utvecklingsområde: Hälsofrämjande lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Forte(2023) framhåller betydelsen av tidiga insatser i förskolan för barns hälsa och välbefinnande. analyser visar att närvarande pedagoger kan utmana och stötta barn i deras utveckling.
Enligt Öhman (2021) handlar det om att skapa miljöer och erbjuda material som väcker barns engagemang och ger dem en känsla av meningsfullhet och delaktighet.När barn känner sig motiverade och delaktiga stärks både deras psykiska hälsa och deras lust att lära.

Öhman betonar att möjlighet till lek är avgörande för barns psykiska hälsa. Wallerstedt och Pramling (2023) beskriver att lekresponsiv undervisning främjar barns rätt att yttra sig och bli lyssnade till. Det hälsofrämjande arbetet kan förstås genom PERMA- modellen, där fokus ligger på positiva känslor, engagemang, relationer, mening och prestation. Lärmiljöer som stödjer dessa delar bidrar till att barn mår bra, utvecklas och känner trygghet i förskolan.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Utgå från PERMA- modellen i arbetssätt och innehåll i utbildningen.
• Planera för att möjliggöra lekresponsiv undervisning och höja lekens värde.
• Ge förutsättningar för barnen att använda olika uttryckssätt för att främja delaktighet och engagemang.
• Skapa grupper med färre barn i för att främja relationskapande och interaktion.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Leken värnas och har en central plats i utbildningen där både undervisning och lek uppmuntrar till lek med lekresponsiva pedagoger som lyssnar till barnens tankar och idéer och ger verktyg till barnen att fortsätta fördjupa och utveckla sina lekvärldar.

Arbetet med PERMA stärker att miljöerna lockar barns nyfikenhet, engagemang och förundran.

Pedagogerna intar ett salutogent förhållningssätt som stärker barns resiliens.

Utvecklingsområde: Utomhus som lärmijö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

En stor del av förskolans utbildning sker utomhus, vilket innebär att förskolan bör fortsätta utveckla utmanande och stimulerande utomhusmiljöer som stödjer en hållbar och kvalitativ undervisning. Analysen visar att när barn får använda kropp och sinnen fördjupas deras lärprocesser och möjlighet att skapa mening. Genom att stärka strukturen, tillgången till material och de pedagogiska strategierna i utomhusmiljön skapas fler förutsättningar för barns utveckling och lärande.

Forskning betonar att utomhusmiljön utgör en central lärandearena som främjar barns helhetsutveckling och erbjuder rika,multimodala möjligheter till utforskande och meningskapande (Kiviranta, Lindfors, Rönkkö, Luuka (2024)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Skapa grundmiljöer för att främja en hållbar lärandemiljö utomhus.
• Erbjuda både planerad och spontan undervisning utomhus.
• Fortsätta fördjupa internationellt samarbete för att utveckla undervisningen utomhus.
• Ställa oss närvarande till barnens förfogande för att stötta och utmana i deras lek och utforskande, de vill säga vara lekresponsiva i barnens lek.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Grundmiljöerna utomhus förväntas erbjuda barn multidimensionella förutsättningar att leka, förundras och lära.

Det internationella samarbetet ökar pedagogernas kompetens avseende undervisning utomhus och bidrar till att förbättra kvalitén i undervisningen i förskolans utomhusmiljö.

Pedagogerna intar ett lekresponsivt förhållningssätt i lärmiljön utomhus.

Utvecklingsområden:

• Språklig kompetens
• Tillgängliga och lärande lärmiljöer
  

Utvecklingsområde: Språklig kompetens

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språk är grunden för barns lärande, delaktighet, kommunikation och identitetsutveckling. Ett rikt språk ökar möjligheterna att uttrycka tankar, känslor och erfarenheter.

Vi har sett skillnader i barns språkliga deltagande och ett behov av att synliggöra språk på olika sätt i alla lärmiljöer under dagen.

Forskning visar att barns språkutveckling främjas när förskolan erbjuder rika samtal, interaktiv högläsning och tillgängliga läsmiljöer. Barn utvecklar sitt ordförråd, sin kommunikativa förmåga och sitt berättande genom att få samtala om texter, bilder och erfarenheter tillsammans med vuxna. Språklig kompetens beskrivs dessutom som en demokratisk rättighet som ger barn möjlighet att uttrycka tankar, känslor och behov. (De Geer, Skolverket)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

I barngruppen arbetar vi med planerade språkstunder, interaktiv högläsning, bildstöd och berättande som en naturlig del av undervisningen och utbildningen.

Barnen ges många möjligheter att samtala i mindre grupper och möta skriftspråk, symbolen och andra språkstimulerande uttryck i lärmiljöerna.

Organisationsmässigt utvecklar vi vår gemensamma kompetens inom detta område genom kollegialt lärande, observationer, analys av dokumentation och undervisning samt regelbunden uppföljning av språkfokus i arbetslagets reflektioner och kvalitetsarbete.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att fler barn deltar aktivt i samtal, använder ett rikare språk och fler begrepp samt blir mer delaktiga i undervisning och lek.

Genom detta får barnen fler verktyg att uttrycka sina tankar, känslor och idéer, vilket stärker deras självkänsla, delaktighet och förutsättningar för fortsatt lärande.

Vi vet att vi är på rätt väg när pedagogisk dokumentation och observationer visar ökat deltagande i samtal och fler språkutvecklande interaktioner, när arbetslagets reflektioner synliggör utvecklande arbetssätt samt när barnens kommunikativa aktivitet blir tydlig genom observationer och i samtal med barnen.

Utvecklingsområde: Tillgängliga och lärande miljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lärmiljön fungerar som en "tredje pedagog" och påverkar barns möjligheter till lek, utforskande och lärande.

Vi har sett att lärmiljöerna används olika av barnen där vissa miljöer stimulerar mer än andra. Vi ser att det finns ett behov av större tydlighet kring syfte och progression i miljöerna för att alla miljöer ska användas och vara mer flexibla.

Forskning visar att tillgängliga, inkluderande och genomtänkta lärmiljöer stärker barns delaktighet, självständighet och lärande. Tydlig struktur, visuellt stöd, arbete i mindre grupper och miljöer som är anpassade efter barns behov skapar bättre förutsättningar för utveckling och lärande för alla barn. Flexibla miljöer stärker barns lek och samspel. (Skolverket, SPSM)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

I barngruppen involverar vi barnen i utvecklingen av lärmiljöerna genom att kontinuerligt observera hur miljöerna används och anpassa dem utifrån barnens intressen, behov och lärprocesser.

Miljöerna utformas för att stimulera språk, lek, utforskande och delaktighet.

Organisationsmässigt genomför vi gemensamma lärmiljöpromenader, dokumenterar och analyserar förändring över tid samt arbetar utifrån gemensamma kriterier för tillgängliga lärmiljöer, fysisk, pedagogisk och social lärmiljö samt barns rättigheter i lärandet, enligt SPSM:s modell.

Arbetet följs upp regelbundet och analyseras av arbetslaget, på APT och utvecklingsdagar för att säkerställa kvalitet, likvärdighet och fortsatt utveckling.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att de utvecklande lärmiljöerna leder till ökad självständighet, ett mer varierat lek och utforskande samt ett högre engagemang och större delaktighet hos barnen.

Genom att erbjuda tillgängliga och inspirerande miljöer får barnen fler möjligheter att påverka sitt eget lärande samtidigt som deras nyfikenhet, lust att utforska och möjlighet att lära utifrån sina behov stärks.

VI vet att vi är på rätt väg när observationer visar på att barnen använder lärmiljöerna aktivt och på varierade sätt, när dokumentationen synliggör ökad variation i lek, utforskande och lärande samt när barnens perspektiv och erfarenheter kommer till uttryck i utvärderingar.

Även när arbetslagets analyser visar på hur förändringar i lärmiljöerna bidrar till att stärka barnens utveckling, lärande och delaktighet.

Utvecklingsområden:

• Familjeallians
• Välbefinnande
  

Utvecklingsområde: Familjeallians

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Samverkan med familjerna är en viktig utgångspunkt för att skapa goda relationer. Samarbete ska ske på nära och förtroendefullt sätt med hemmen (LpFö-18)
Fokus för samverkan bör vara på barnets utveckling och lärande. Analyser har visat att det uppstår dilemman i samverkan med hemmen. Kommunikation med hemmen kan vara svårt, utmanande och kan många gånger skapa osäkerhet hos pedagogerna. Studie genomförd av Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014) visar att pedagoger och vårdnadshavare har olika förväntningar på förskolan. Pedagoger har fokus på lärande medan vårdnadshavare har fokus på barnets sociala situation. Enligt Markström och Simonsson (2017) är introduktionsperioden avgörande för hur delaktighet utvecklas under barnets resterande förskoletid.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde som arbetar tillsammans med de allra yngsta barnen provar en variant av introduktion på förskolan. Vårdnadshavare förväntas ha en mer föräldraaktiv roll under introduktionen/relationsprocessen. Yngre barn behöver en långsam och mer relationsbaserad introduktion.
För att stärka pedagogerna i sin samverkan med hemmen genomförs fortbildning "Svåra samtal", samverkan med Föräldrasupporten, litteraturseminarium "Vårdnadshavare i förskolan - förtroendefulla relationer för professionellt samarbete" (Alnervik, Öhman, Andersstaf, Wennefors ( 2024), Bokcafé för barn och vårdnadshavare, introduktionsmöten inför start på höstterminen, film till vårdnadshavare om hur man kan stärka barns resiliens, involvering av vårdnadshavare i projekt- och vardagsundervisning samt utvecklande av förskolans berättelser i lärloggar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi förväntar oss en god samverkan med vårdnadshavare och barn samt stärkta pedagoger i relation med hemmen.
• Förskolan ska samarbeta med hemmen för att ge barnen möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar (LpFö-18).
• Genom Föräldrasupportens film förväntar vi oss att vårdnadshavares förståelse ökar så att barn får möta motstånd och på så sätt stärka barnets resiliens. Filmen sprids via media.
  

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla barn kan bli sitt bästa jag.
Utbildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. (Lpfö-18)
Det är viktigt att träna barns förmågor till att kommunicera och att hitta strategier för att kunna lösa sociala olyckshändelser tillsammans med varandra. Genom att träna barns förmågor till att kommunicera, hitta strategier och lösa sociala olyckshändelser stärks barns resiliens.
Arbetet med barns styrkor fortgår utifrån pågående processer. Analyser visar att barn behöver få hjälp och stöd i konflikthantering liksom pedagoger behöver få syn på sitt förhållningssätt för att kunna ge stöd till barn.
Barns delaktighet ska stärkas genom att skapa möjligheter att få vara med om att förbereda, genomföra och avsluta det som pågår.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde delar med sig av goda exempel för att inspirera andra i arbetet med barns styrkor.

• Ögonblicksforskning/Pedagogers beteende/Pedagogers förhållningsssätt-Hur medlar jag i barns konflikter?
• Kartläggning av konflikter och observationer i barngrupp genom att använda ett observationsdokument.
• Analys och reflektion av kartläggning i nätverksgrupper på förskoleområdet.
• Analys av medling av barns konflikter på SKA-dagar i nätverk.
• Se det goda-Implementering av kommunikationskarta. (Elin Larsson 2026)
• Dilemmamöten kring barns konflikter och konflikthantering i nätverk och på respektive förskola.
• Förskoleområdets Sociala förbandslåda ska implementeras under låsåret 2026/2027.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barns medvetenhet om konflikthantering ökar.
• Barn får tillgång till fler verktyg för konflikthantering.
• Barns förståelse för andras perspektiv ökar.
• Barns resiliens ökar.
• Pedagogernas förmåga att medvetet ge stöd till barnen ökar.
• Genom att pedagogerna blir medvetna om sitt eget beteende skapas ökad förståelse för hur det påverkar barnen.
• Som pedagog ska man bidra till barns sociala välbefinnande genom att skapa inkluderande miljöer där varje barn blir sett, lyssnat på och uppskattat.

Utvecklingsområde:
Hälsa och välbefinnande genom rörelse och kommunikation. Kroppens språk och ordens dans

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Ohälsa i samhället ökar och går ner i åldrarna och vi vill motverka detta genom att lägga grunden för en hälsosam livsstil. Vi vill även värna barnens demokratiska rättigheter genom att stärka barnens identitet och självkänsla samt förmågan att göra sin röst hörd.
Vi ser i vår analys att dansen är ett uttryckssätt som tilltalar många och att barnen utvecklat sitt självförtroende i att uttrycka sig och stärkt gruppkänslan, därför vill vi fortsätta och fördjupa oss i dansen.

Forskning visar att dans ger barnen tillgång till hela sitt känsloregister och blir ett redskap för social och emotionell utveckling, Cecilia Dahlgren. Forskning visar också att dans har många hälsoegenskaper, frigör oxytocin och endorfiner samt minskar stresshormoner i blodet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kommer i projektform att bearbeta boken "Tro på dig själv" av Chris Saunders. Genom att utforska boken via samtal och reflektion tillsammans med olika estetiska uttryckssätt vill vi utveckla vårt arbete med lek dans och rörelse. Vi strävar efter att med barnens intresse och nyfikenhet som grund främja barns delaktighet samt deras fysiska och psykiska hälsa genom rörelse och kommunikation. Vi kommer att ha organiserade danstillfällen i olika konstellationer, både i projekten och övriga aktiviteter.
Vi kommer även att skicka ytterligare två pedagoger till dansutbildningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi förväntar oss att barnen utvecklar en trygghet i att delta i olika aktiviteter samt att de stannar längre i aktiviteten för fördjupad erfarenhet.
• Vi vill att barnen ska kunna kommunicera på olika sätt, både verbalt och icke-verbalt.
• Vi hoppas att barnens känsla av tillhörighet och gemenskap i gruppen ökar när de får uppleva och skapa tillsammans.
• På sikt förväntar vi oss att barnen blir tryggare i sig själva, vågar göra självständiga val och känner att de har inflytande i sin egen vardag.
• Vi ser att utveckling sker när barnen visar ökat intresse för olika sätt att kommunicera.
• Vi ser att utveckling sker när vi erbjudit alla barn en balans mellan rörelse och vila i vardagen.
• Vilken utveckling tänker vi att vi ser hos barnen?

Utvecklingsområden:

• Små forskare och vardagsteknik
• Lärmiljö
  

Utvecklingsområde: Små forskare och vardagsteknik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Mer kunskap om och intresse för naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik (STEM) behövs i vårt samhälle. Då undervisning inom teknik förefaller erbjudas i relativ låg utsträckning inom förskolan kommer vårt fokus att ligga där.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska arbeta under rubriken ”Små forskare och vardagsteknik”.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen.

Vi kommer att ha fokus på teknik som finns nära barnet. Teknik som barnet ser och upplever. Vi ska erbjuda variation/inspiration för att väcka barns nyfikenhet för vardagsteknik. Lärmiljöerna och den pedagogiska dokumentationen ska på ett tydligt sätt visa på samt spegla det utvecklingsarbete som pågår.
Barnlitteratur kommer fortsatt ha en central roll i verksamheten.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Målet är uppfyllt när barnen i högre grad

• kommunicerar att de vill veta hur något fungerar
• testar olika tekniska lösningar
• visar tillit till sin egen förmåga att upptäcka och utforska teknik
• blir aktivt undersökande.
  

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lärmiljöns tre delar (social, pedagogisk, fysisk) behöver vara tydliga.
Vi har som långsiktigt mål att ”skapa situationer där det är möjligt för barnet att lyckas” (David Edfeldt)
Förutsägbarhet är en viktig komponent i detta och kommer därför att uppmärksammas extra i vårt utvecklingsarbete framöver.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan ska skapa situationer där det är möjligt för barnen att lyckas genom att öka graden av förutsägbarhet för barnet.

SPSM:s nio tydliggörande frågor kommer att användas som verktyg i planering av undervisning och miljöer.
Vi kommer också att fortsätta att betona den pedagogiska relationen som en mycket viktig del av lärmiljön. En av de viktigaste kvalitetsaspekterna enligt Sven Persson (se hans artikel ”Kan man inkludera pedagogiska relationer i det systematiska kvalitetsarbetet? Om mötet och krocken mellan process och mål”).

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Målet är uppfyllt när förskolan i högre grad använder sig av SPSM:s nio tydliggörande frågor och vi ser att undervisningen och lärmiljöerna blivit mer förutsägbara för barnen.

Utvecklingsområden:

• Språkutveckling
• Lärmiljöer utomhus

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån analysen ser vi att barnens språkliga förmåga utvecklas positivt, men att det finns variationer i taltid, delaktighet och behov av differentiering. För att alla barn ska få likvärdiga möjligheter behöver det språkutvecklande arbetet bli mer medvetet i alla situationer.

Forskning visar att språk utvecklas genom interaktion, samtal, högläsning och deltagande i meningsfulla sammanhang.

Detta kopplar till målet i Lpfö18 rev.25 om att barn ska utveckla intresse för litteratur samt förmåga att uttrycka, tolka och samtala.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

I barngruppen kommer vi att arbeta med högläsning, samtal och berättande i mindre grupper för att skapa goda förutsättningar för delaktighet och språklig utveckling. Vi skapar fler tillfällen för taltid och dialog i både lek och planerad undervisning samt använder TAKK, bildstöd och varierade uttrycksformer för att stärka barns möjligheter att kommunicera och uttrycka sig.

Organisatoriskt planerar vi undervisningen med ett tydligt språkligt syfte och följer systematiskt upp barns delaktighet och taltid. Det kollegiala lärandet utvecklas vidare med fokus på språkutvecklande arbetssätt, vilket bidrar till ökad samsyn och likvärdighet i undervisningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

De förväntade effekterna är att barnen blir mer språkligt aktiva, delaktiga och trygga i sin kommunikation.

Barnen ges fler möjligheter att uttrycka sig, bli lyssnade på och utveckla sitt språk i olika sammanhang.

Vi följer utvecklingen genom observationer, dokumentation, barnintervjuer och analys av barns taltid, samspel och språkliga uttryck.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer utomhus

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen visar att utemiljön har stor betydelse för barns lek, rörelse och lärande, men att undervisningens innehåll och syfte behöver bli tydligare för ökad likvärdighet.

Forskning visar att lärande i naturmiljöer främjar barns hälsa, nyfikenhet, samspel och förståelse för naturvetenskapliga fenomen.

Dett kopplar till målet i Lpfö18 rev.35 om att barn ska utveeckla förståelse för naturvetenskap, växter, djur samt kemiska och fysikaliska fenomen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

I barngruppen kommer vi att planera undervisning utomhus som bygger på lek, rörelse och utforskande där barnen ges möjlighet att undersöka, benämna och samtala om det de upptäcker i naturen.

Organisatoriskt tydliggörs kopplingen till läroplanens mål och en gemensam struktur för planering och uppföljning utvecklas för att stärka likvärdigheten mellan avdelningar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

De förväntade effekterna är att barnen blir mer engagerade, aktiva och nyfikna i sitt lärande samt utvecklar en ökad förståelse för naturen och naturvetenskapliga fenomen.

Barnen ges fler möjligheter att lära genom lek och rörelse i en hälsofrämjande miljö.

Uppföljning sker genom observationer, dokumentation och analys av barns utforskande, delaktighet och språkanvändning i utemiljön.

Utvecklingsområden:

• Språkutveckling
• Tillgängliga lärmiljöer
  

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Våra tidigare analyser visar att medvetna språkutvecklande arbetssätt har bidragit till att barnen utvecklat ett större ordförråd, visat ökat intresse för litteratur och en mer aktiv språkanvändning i lek, samspel och vardagliga situationer.
Tillgängliga läsmiljöer, högläsning, TAKK, bildstöd och andra AKK-strategier har stärkt barnens kommunikation, delaktighet och möjlighet att göra sig förstådda.
Forskning visar att språk utvecklas bäst i samspel med andra, och genom att de får möta ett rikt och varierat språk i meningsfulla sammanhang.
Fortsatt fokus är att fördjupa det språkutvecklande arbetet för att skapa ännu mer likvärdiga förutsättningar för alla barns språk- och kommunikationsutveckling.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan arbetar medvetet för att främja barnens språk- och litteracitetsutveckling genom högläsning, tillgång till inspirerande läsmiljöer, bokpåsar, bokbuss samt ett varierat utbud av litteratur och språkutvecklande material. Syftet är att ge barnen rika möjligheter att möta och utforska olika former av litteratur.

För att skapa goda förutsättningar för kommunikation används alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i form av exempelvis bildstöd & tecken. Skapande uttrycksformer som bild, form, musik, dans och drama används som verktyg för barnen att uttrycka och kommunicera tankar, känslor och erfarenheter. Detta ger barnen flera olika sätt att uttrycka sig, förstå sin omgivning och delta i verksamheten.

Förskolan arbetar aktivt för att synliggöra nationella minoriteters språk och kulturer genom bland annat musik, litteratur och uppmärksammande av högtidsdagar. Arbetet syftar till att stärka barnens förståelse för språk, kulturell mångfald och allas lika värde.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom ett rikt och varierat språkstimulerande arbete förväntas barnen utveckla ett mer nyanserat språk och ett större ordförråd, vilket stärker deras möjligheter att uttrycka tankar, känslor, behov och erfarenheter.

Arbetet förväntas också bidra till ökad delaktighet i lek, lärande och sociala sammanhang genom fler verktyg att kommunicera med. Genom möten med olika språk, kulturer och uttrycksformer utvecklar barnen förståelse för olikheter, respekt för människors olika bakgrunder och en positiv inställning till flerspråkighet.

Vi följer upp arbetet genom observationer, pedagogisk dokumentation, reflektioner, samt dialog med barn och vårdnadshavare. Tecken på att arbetet ger önskad effekt kan vara att barnen använder ett mer varierat och utvecklat språk i lek och samtal, visar intresse för böcker, berättelser, rim och ramsor, kommunicerar på flera olika sätt, exempelvis genom tal, tecken, bilder eller kroppsspråk.

Utvecklingsområde: Tillgängliga lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Våra analyser visar att tydligt organiserade, tillgängliga och förberedda lärmiljöer bidrar till att barnen stannar längre i aktiviteter, utvecklar sitt samspel och blir mer självständiga i sina val. När material är synligt, tillgängligt och har en tydlig plats ökar barnens möjligheter att utforska, ta ansvar för sin lärmiljö och inspireras till lek, rörelse och lärande.

Tydliga rutiner och förutsägbara övergångar bidrar till trygghet, delaktighet och bättre förutsättningar för lärande. "Det är först när förskolan ser till att alla tre delmiljöer fungerar och samverkar som ett tillgängligt lärande blir till" (Pihlgren, 2021). I den reviderade Läroplanen, LPFÖ 18, rev 25, läggs större vikt vid rörelse och fysisk aktivitet. "Lek och rörelse ska ha en central plats i utbildningen".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska utveckla tillgängliga lärmiljöer där hälsa och rörelse blir en naturlig del av utbildningen. Lärmiljöerna utformas så att de blir tydliga, tillgängliga och inbjudande för barnen samt inspirerar till lek, rörelse, utforskande och återhämtning. Genom detta skapar vi förutsättningar för alla barns delaktighet, lärande och välmående.

Vi ska erbjuda rörelseaktiviteter, som exempelvis dans & skapa goda förutsättningar för återhämtning och vila utifrån varje barns behov samt använda ett barnhälsofrämjande förhållningssätt i vardagens alla situationer. Genom tydliga rutiner, förutsägbara övergångar och stödjande pedagogiska strategier stärker vi barnens trygghet, självständighet och möjlighet att lyckas i sitt lärande.

Barnhälsomöten utgör en viktig del i arbetet med tillgängliga lärmiljöer. Genom gemensamma analyser, anpassningar och samordnade insatser, både internt och tillsammans med externa aktörer, skapas förutsättningar för att tidigt identifiera behov och stödja alla barns utveckling och lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen erbjuds en trygg, tillgänglig och hälsofrämjande lärmiljö där de får bättre förutsättningar att delta, utvecklas och lyckas i sitt lärande. Genom tydliga rutiner, anpassade lärmiljöer, rörelseglädje och tidiga stödinsatser stärks barnens självständighet, delaktighet, välmående och sociala samspel. Barnen får också ökade möjligheter att koncentrera sig, göra egna val och utveckla positiva vanor kring hälsa och rörelse.

Vi vet att vi är på rätt väg när barnen deltar aktivt, samspelar, använder lärmiljöerna självständigt och visar ökat välmående, engagemang och lust att lära.

Utvecklingsområden:

• Familjeallians
• Välbefinnande
  

Utvecklingsområde: Familjeallians

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Samverkan med familjerna är en viktig utgångspunkt för att skapa goda relationer. Samarbete ska ske på nära och förtroendefullt sätt med hemmen (LpFö-18)
Fokus för samverkan bör vara på barnets utveckling och lärande. Analyser har visat att det uppstår dilemman i samverkan med hemmen. Kommunikation med hemmen kan vara svårt, utmanande och kan många gånger skapa osäkerhet hos pedagogerna. Studie genomförd av Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014) visar att pedagoger och vårdnadshavare har olika förväntningar på förskolan. Pedagoger har fokus på lärande medan vårdnadshavare har fokus på barnets sociala situation. Enligt Markström och Simonsson (2017) är introduktionsperioden avgörande för hur delaktighet utvecklas under barnets resterande förskoletid.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde som arbetar tillsammans med de allra yngsta barnen provar en variant av introduktion på förskolan. Vårdnadshavare förväntas ha en mer föräldraaktiv roll under introduktionen/relationsprocessen. Yngre barn behöver en långsam och mer relationsbaserad introduktion.
För att stärka pedagogerna i sin samverkan med hemmen genomförs fortbildning "Svåra samtal", samverkan med Föräldrasupporten, litteraturseminarium "Vårdnadshavare i förskolan - förtroendefulla relationer för professionellt samarbete" (Alnervik, Öhman, Andersstaf, Wennefors ( 2024), Bokcafé för barn och vårdnadshavare, introduktionsmöten inför start på höstterminen, film till vårdnadshavare om hur man kan stärka barns resiliens, involvering av vårdnadshavare i projekt- och vardagsundervisning samt utvecklande av förskolans berättelser i lärloggar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi förväntar oss en god samverkan med vårdnadshavare och barn samt stärkta pedagoger i relation med hemmen.
• Förskolan ska samarbeta med hemmen för att ge barnen möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar (LpFö-18).
• Genom Föräldrasupportens film förväntar vi oss att vårdnadshavares förståelse ökar så att barn får möta motstånd och på så sätt stärka barnets resiliens. Filmen sprids via media.
  

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla barn kan bli sitt bästa jag.
Utbildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. (Lpfö-18)
Det är viktigt att träna barns förmågor till att kommunicera och att hitta strategier för att kunna lösa sociala olyckshändelser tillsammans med varandra. Genom att träna barns förmågor till att kommunicera, hitta strategier och lösa sociala olyckshändelser stärks barns resiliens.
Arbetet med barns styrkor fortgår utifrån pågående processer. Analyser visar att barn behöver få hjälp och stöd i konflikthantering liksom pedagoger behöver få syn på sitt förhållningssätt för att kunna ge stöd till barn.
Barns delaktighet ska stärkas genom att skapa möjligheter att få vara med om att förbereda, genomföra och avsluta det som pågår. 1/3-1/3-1/3.
Globala mål 3 och 16.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde delar med sig av goda exempel för att inspirera andra i arbetet med barns styrkor.

• Ögonblicksforskning/Pedagogers beteende/Pedagogers förhållningsssätt-Hur medlar jag i barns konflikter?
• Kartläggning av konflikter och observationer i barngrupp genom att använda ett observationsdokument.
• Analys och reflektion av kartläggning i nätverksgrupper på förskoleområdet.
• Analys av medling av barns konflikter på SKA-dagar i nätverk.
• Se det goda-Implementering av kommunikationskarta. (Elin Larsson 2026)
• Dilemmamöten kring barns konflikter och konflikthantering i nätverk och på respektive förskola.
• Förskoleområdets Sociala förbandslåda ska implementeras under låsåret 2026/2027.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barns medvetenhet om konflikthantering ökar.
• Barn får tillgång till fler verktyg för konflikthantering.
• Barns förståelse för andras perspektiv ökar.
• Barns resiliens ökar.
• Pedagogernas förmåga att medvetet ge stöd till barnen ökar.
• Genom att pedagogerna blir medvetna om sitt eget beteende skapas ökad förståelse för hur det påverkar barnen.
• Som pedagog ska man bidra till barns sociala välbefinnande genom att skapa inkluderande miljöer där varje barn blir sett, lyssnat på och uppskattat.

Utvecklingsområden:

• Teknikdetektiverna - utforskar smarta lösningar
• Lärmiljö

Utvecklingsområde: Teknikdetektiverna - utforskar smarta lösningar

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Mer kunskap om och intresse för naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik (STEM) behövs i vårt samhälle. Då undervisning inom teknik förefaller erbjudas i relativ låg utsträckning inom förskolan kommer vårt fokus att ligga där.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska arbeta under rubriken ”Teknikdetektiverna - utforskar smarta lösningar i vardagen”.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla…

• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om teknik
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen.

Vi kommer att ha fokus på teknik som finns nära barnet. Teknik som barnet ser och upplever. Vi ska erbjuda variation/inspiration för att väcka barns nyfikenhet för vardagsteknik. Lärmiljöerna och den pedagogiska dokumentationen ska på ett tydligt sätt visa på samt spegla det utvecklingsarbete som pågår.
Barnlitteratur och dans kommer fortsatt ha en central roll i verksamheten.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Målet är uppfyllt när barnen

• självständigt uppmärksammar teknik i sin omgivning
• uttrycker egna tankar om teknik
• ställer frågor om teknik.

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lärmiljöns tre delar (social, pedagogisk, fysisk) behöver vara tydliga.
Vi har som långsiktigt mål att ”skapa situationer där det är möjligt för barnet att lyckas” (David Edfeldt)
Förutsägbarhet är en viktig komponent i detta och kommer därför att uppmärksammas extra i vårt utvecklingsarbete framöver.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan ska skapa situationer där det är möjligt för barnen att lyckas genom att öka graden av förutsägbarhet för barnet.

SPSM:s nio tydliggörande frågor kommer att användas som verktyg i planering av undervisning och miljöer.
Vi kommer också att fortsätta att betona den pedagogiska relationen som en mycket viktig del av lärmiljön. En av de viktigaste kvalitetsaspekterna enligt Sven Persson.
(se hans artikel ”Kan man inkludera pedagogiska relationer i det systematiska kvalitetsarbetet? Om mötet och krocken mellan process och mål”)

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Målet är uppfyllt när förskolan i högre grad använder sig av SPSM:s nio tydliggörande frågor och vi ser att undervisningen och lärmiljöerna blivit mer förutsägbara för barnen.

Utvecklingsområden:

• Hälsa och välbefinnande
• Språk och kommunikation
  

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Genom analysen ser vi att vår ökade kompetens inom området psykisk hälsa och välbefinnande har synliggjort ett behov av fortsatt fördjupning ur än fler perspektiv.

Lek, rörelse och dans ska ha en central plats i utbildning. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek, rörelse och dans har stor betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande. (LPFÖ 18 rev. 25)

Förskolan måste ha utrymmen som främjar lek, kreativitet, koncentration, återhämtning och fysisk aktivitet. När barn tillåts att utöva fysisk aktivitet på olika sätt så utvecklas och tränas deras koordinationsförmåga, vilket bidrar till att deras rörelsemönster automatiseras. Fysisk aktivitet i förskolan, Daniel Berglind 2023.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Erbjuda en tillgänglig och hälsofrämjande lärmiljö samt lärverktyg som väcker nyfikenhet och lust till lek, rörelse och dans.
• Barnens undervisning ska präglas av en balans mellan aktivitet och återhämtning, inomhus likväl som utomhus, där barnen ger reellt inflytande.
• Planerade och spontana sammanhang där pedagoger deltar, uppmuntrar och möjliggör för en variation av rörelse.
• Genom engagemang i en begriplig kontext står pedagoger till förfogande för att stötta barns relationsbyggen och samspel.
• Genom utbildningslitteratur som reflektionsunderlag som reflektions underlag baserad på forskning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barnens självkänsla stärks genom att ha fått erfara olika variationer av fysisk aktivitet och rörelseglädje.
• Att barnen får uppleva samhörighet i leken och se sig själva som en tillgång till gruppen genom att göra flera delaktiga i sina fantasier och hypoteser.
• Att barnen vill och vågar i högre grad, ge sig hän till olika rörelseaktiviteter likväl som återhämtningstillfällen.
• Att pedagogerna genom dokumentation, litteratur reflektioner samt uppföljningar med stöd av pedagogista, får nya insikter och verktyg för att utveckla sin undervisning.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Genom analysen ser vi att barnen vidgat sina perspektiv, ökat sitt ordförråd och intresse för litteratur. Ljudar bokstäver, skriftspråk och berättandet har ökat.
Estetiken har bidragit till långsamma lärprocesser, fantasi och hypoteser. Fler barn visar att de vill prova och deltar därmed mer.

En betydelsefull del i förskolebarnets utforskande av naturvetenskaplig och teknisk kunskap sker via högläsningen. Högläsning är alltså en viktig pusselbit i koppling mellan estetik, naturvetenskap och teknik. Förskoleprojekt i naturvetenskap och teknik- utifrån litteratur. Maria Heimer, Ann S Pilgren, Helena Sagar.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Erbjuda en stimulerande lärmiljö med material som skapar förutsättningar för högläsning.
• Undervisa/ agera genom ett undersökande arbetssätt och stimulera barns intresse för fiktion och fakta litteratur samt den skriftspråkliga världen.
• Skapa förutsättningar för långsamma, meningsskapande processer där barn kan kommunicera tankar och hypoteser genom AKK, olika estetiska uttrycksätt, naturvetenskap och teknik. (STEAM)
• Genom pedagogisk dokumentation och handledning av pedagogista synliggöra barnens processer kollegialt och kollektivt.
  Gemensam utbildningslitteratur som reflektions underlag, baserad på foskning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barn genom meningsskapande processer utvecklar sitt talspråk, sin kommunikation, ordförråd och lusten att leka med ord.
• Att barn genom att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.
• Att barnen använder matematik för att undersöka, reflektera över, pröva olika lösningar samt förundras över egna och andras hypoteser.
• Att pedagogerna genom dokumentation, litteratur reflektioner samt uppföljningar med stöd av pedagogista, får nya insikter och verktyg för att utveckla sin undervisning.

Utvecklingsområden:

• Språkutveckling - kommunikation
• Hälsa och välbefinnande - trygghet
  

Utvecklingsområde: Språkutveckling - kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Revideringen av läroplanen och barnkonventionen visar på hur viktig språkutvecklingen är. Språket är nyckeln till lärande, och språket är grunden till att förstå och kunna uttrycka sig i sin omvärld, samt öka sin förmåga att resonera och reflektera. Kommunikation är viktigt för att kunna bygga goda relationer till andra individer. Alla har rätt att ha ett språk.

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor (...) och kommunicera med andra i olika sammanhang” - Lpfö18
Undervisningsstrategier i förskolan (2020) A, Pihlgren
Att utveckla barns förmågor i förskolan (2024) P, Partanen
Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande (2021) M Öhman

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Delad barngrupp under dagen, som främjar barnens språkutveckling.
• Högläsning. Reflekterande samtal med stöd av lekmaterial. Miljö och material/verktyg som stimulerar till språkutveckling.
• Samlingsstunder - planerade samt spontana med sång, ramsor och rörelse.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barnen visar intresse och nyfikenhet kring böcker, högläsning och flerspråkighet.
• Att barnen utvecklar sitt intresse för boksamtal med reflektioner över text, innehåll och ordförståelse.
• Att barnen deltar i samlingen, samt lyssna för att samspela språkligt, lyssna på andra och ge uttryck för egna tankar.
• Att barnen kopplar ihop sina erfarenheter med andras berättelser eller sagor. I samtal, lek eller övriga situationer i sin vardag.

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande - trygghet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Trygghet är grunden för välbefinnande och är en förutsättning för att lärande ska ske. Vi ser att vårt arbete förra året med hälsa och välbefinnande har gett effekt. Förskolan ska vara en levande social gemenskap som ger trygghet samt vilja och lust att lära.

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet, känna trygghet och sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler (Lpfö 18 (rev, 2025)

Undervisningsstrategier i förskolan (2020) A, Pihlgren
Att utveckla barns förmågor i förskolan (2024) P, Partanen
Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande (2021) M Öhman

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Dela barngruppen under dagen för att främja relationsbyggen och gemenskap.
• Erbjuda en god omsorg med balans mellan fysiska aktiviteter, andra aktiviteter och vila.
• Pedagoger ger barnen goda möjligheter till att bygga tillitsfulla relationer och känna trygghet i sig själva och i gruppen. Stöttar i konflikthantering och i barnens sociala utveckling.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Trygga barn som kan och vågar utvecklas i sin proximala utvecklingszon, själv, med stöd av pedagoger och/eller kamrater.
• Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Utvecklingsområden:

• Undervisning, dokumentation och uppföljning i förskola
• Undervisning, språkutveckling, matematik
  

Utvecklingsområde: Undervisning, dokumentation och uppföljning i förskola

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Undervisning, dokumentation och uppföljning i förskolan är centrala delar i utbildningen enligt Lpfö 18. Genom att planera, följa upp, dokumentera och analysera undervisningen skapas förutsättningar att synliggöra barns utveckling och lärande samt att utveckla utbildningen i riktning mot läroplanens mål. Ett systematiskt arbete bidrar också till ökad likvärdighet och till att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Varför viktigt?
Nuläge: I vår uppföljning ser vi att dokumentation och reflektion genomförs i arbetslagen, men att kopplingen mellan dokumentation, analys och fortsatt planering behöver bli tydligare. Vi behöver därför utveckla ett mer systematiskt arbetssätt där undervisningen följs upp gemensamt och där barns lärprocesser används som grund för nästa steg.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Genomföra regelbundna observationer av undervisningen och barns lärprocesser.
• Använda dokumentation vid reflektionstillfällen för att analysera vad barnen fått möjlighet att utveckla.
• Identifiera arbetssätt som varit gynnsamma och vad som behöver förändras eller fördjupas.
• Använda planeringen i Unikum som ett levande verktyg för innehåll, syfte och fortsatt utveckling.
• Skapa processvägg till varje grupp.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnens lärande synliggörs tydligare.
• Undervisningen utvecklas utifrån dokumentation och analys.
• Arbetslaget får bättre underlag för fortsatt planering.
• Kopplingen mellan mål, genomförande och uppföljning stärks.
• Likvärdigheten i utbildningen ökar.
• Skapa en planering i UNIKUM, Skolbanken.

Utvecklingsområde: Undervisning, språkutveckling, matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Matematik och Språket är en viktig del i banens lärande och ska vara en naturlig del i undervisningen.
Ökad kunskap och kompetens hos pedagoger ger utvecklade möjligheter för barns lärande.

Litteratur/ Forskning:
Förskolans matematik Skolverket,
Läsa och berätta Skolverket,
Språkfrämjande arbete i förskolan (Gniste, Öirnet, 2024)
Låt leken främja språket (Öhman, 2022)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande
• Fortsätta utveckla undervisningen och jämställdhet i förskolan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnen har med sig erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet och den fortsatta skolgången.
• Lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.
• Tillgängliga miljöer på förskolan som inspirerar och utmanar till samspel och utforskande.
• Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområden:

• Normer och värden
• Språk och kommunikation

Utvecklingsområde: Normer och värden

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utbildningen ska präglas av demokratiska värderingar samt ge barnen möjlighet att reflektera över känslor, relationer och livsfrågor (Skolverket, 2025). För att barn ska ges förutsättningar att delta i sociala sammanhang och utveckla förståelse för andra behöver utbildningen vara tillgänglig, tydlig och anpassad utifrån barns behov och förutsättningar.

Specialpedagogiska skolmyndigheten visar på betydelsen av tillgängliga lärmiljöer för att möjliggöra delaktighet och lärande. Forskning av bl.a Eva Johansson (2014) visar att empati, medkänsla och ansvarstagande utvecklas i relationer där barns perspektiv, erfarenheter och känslor tas tillvara. Forte (2023) lyfter samtidigt att barns delaktighet, tillhörighet och engagemang i utbildningens aktiviteter är betydelsefulla faktorer för välbefinnande och psykisk hälsa.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Utbildningen ska medvetet utformas för att synliggöra och förankra allas lika värde, respekt, empati och medkänsla. Pedagogerna ska använda ett relationellt förhållningssätt och tillgängliga lärmiljöer för att skapa förutsättningar för delaktighet, förståelse och samspel. Barnens erfarenheter och frågor ska tas tillvara som utgångspunkt för utbildningen och för samtal om känslor, perspektiv och människors olikheter.

Pedagogerna ska utforma utbildningen så att barnen erbjuds sammanhang där de ges möjlighet att vara engagerade och där normer och värden integreras i såväl planerade som spontana undervisningssituationer.

Genom att systematiskt dokumentera och analysera hur organisation, lärmiljöer och pedagogernas förhållningssätt bidrar till barns möjligheter att utveckla empati, medkänsla, inlevelse och eget engagemang ska arbetslagen utveckla den fysiska, sociala och pedagogiska miljön.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att barnen ges ökade förutsättningar att utveckla empati, medkänsla, inlevelse och förståelse för olika perspektiv. Det kan bidra till att barnen erfar delaktighet och gemenskap samt visar hänsyn i samspel med andra. Genom att utbildningen erbjuder tillgängliga lärmiljöer och tydligt stöd i sociala sammanhang ska barnen få förutsättningar att utveckla resiliens, förstå sig själva och andra samt vilja och våga ge sig hän i såväl bekanta som nya situationer.

Vi vet att vi är på rätt väg när dokumentationen visar att utbildningen skapar förutsättningar för inkluderande samspel och att barnen uttrycker medkänsla, upplever sig som en tillgång samt visar förståelse för olika perspektiv.

Resultaten används för att analysera och vidareutveckla utbildningen utifrån barnens behov och förutsättningar.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 18, rev. 2025) ska förskolan ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk, ett rikt ordförråd och förmåga att kommunicera, uttrycka tankar, ställa frågor och skapa mening i samspel med andra. Förskolan ska också ge barnen möjlighet att möta och använda olika uttrycksformer, såsom talat språk, litteratur, bild, tecken, digitala verktyg, drama, dans och skapande.

Språket är avgörande för barns möjligheter att uttrycka tankar, känslor, erfarenheter och behov samt för att förstå och samspela med andra. Analysen av förskolans resultat visar att ett medvetet språkstödjande arbetssätt behöver genomsyra utbildningen för att ge alla barn likvärdiga möjligheter att utveckla sitt språk. Forskning av bland annat Ann S. Pihlgren (2023), visar att högläsning, rika samtal och ett aktivt arbete med ord och begrepp bidrar till barns språk-, kommunikations- och litteracitetsutveckling samt stärker deras möjligheter till delaktighet och lärande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Utbildningen ska medvetet utformas på ett språkstimulerande sätt där språk, kommunikation och litteratur ges en tydlig plats. Pedagogerna ska använda ett språkstödjande arbetssätt genom högläsning, samtal, tillgängliga lärmiljöer samt ett medvetet bruk av ord och begrepp.

Barnen ska ges möjlighet att möta flera språk och olika uttrycksformer som stödjer kommunikation, delaktighet och lärande. Förskolans bibliotek ska användas aktivt för att väcka intresse för litteratur och berättelser. Barnens erfarenheter, intressen och uttryck ska tas tillvara som utgångspunkt för utbildningen.
Genom att systematiskt dokumentera och analysera hur organsiation, lärmiljöer och pedagogernas förhållningssätt bidrar till barns möjlighet till språkutveckling ska verksamheten utvecklas.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att barnen ges ökade förutsättningar att utveckla sitt språk, sitt ordförråd och sin förmåga att kommunicera på olika sätt och i skilda sammanhang. Utbildningen ska bidra till att barnen visar intresse för litteratur, högläsning och berättande samt ges möjlighet att uttrycka tankar, erfarenheter och känslor genom en variation av uttryckssätt. Barnen ges även ökade möjligheter att förstå och tolka andra människors budskap, perspektiv och uttryck i olika kommunikativa sammanhang.

Vi vet att vi är på rätt väg när dokumentation, observationer och reflektioner visar att utbildningen skapar förutsättningar för ett aktivt språkanvändande, kommunikation och ett ökat intresse för litteratur.

Resultaten används för att vidareutveckla utbildningen utifrån barnens behov och förutsättningar.

Utvecklingsområden:

• Språkutveckling
• Lärmiljöer
  

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi jobbade med språkutveckling förra året och ser att arbetet gett resultat och att det är ett viktigt arbete som vi behöver fortsätta jobba med.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.
(Lpfö 18, rev 25)

Forskning:
Att utveckla barns förmågor i förskolan, Petri Partanen.
Det tidiga språkbadet, Rigmor Lindö.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Ge verktyg åt barnen att använda bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans för att ge barnen förutsättning att uttrycka sig.
• Vi fortsätter arbetet med TAKK och bildstöd för att alla ska ges möjlighet att kommunicera.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vilka effekter förväntar vi oss?

• Att barnen vågar ta plats, få en bättre självkänsla och stå upp för sig själv.

Vilken skillnad gör detta? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Genom observation, dokumentation, anteckningar, avdelningsplaneringar, Unikum.
• Att vi pedagoger arbetar för en tillgänglig lärmiljö som genom tydlighet visar vad som erbjuds.
• Leklådor fortsätter vi med och utvecklar ännu mer, det gör miljön mer tillgänglig.
• Fortsätter jobba efter Spsm:s tillgänglighetsmodell.

Teori:
Vi utgår från Sociokulturell teori.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Hur lärmiljön är utformad har betydelse för vilken utveckling som är möjlig. Lärmiljön ska ge barnen möjligheter att pröva, undersöka, utforska, experimentera, leka, skapa och konstruera.

Mål: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga (Lpfö 18, rev25).

Forskning:
Att utveckla barns förmågor i förskolan, Petri Partanen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Stötta barnen att våga prova själv, ge lagom mycket utmaningar för att barnen ska utvecklas.
• Använda oss av SPSM:s tillgänglighetsmodell.
• Ha kontinuerliga barnhälsomöten i utbildningen.
• Observationer.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vilka effekter förväntar vi oss?

• Att barnen vågar och vill delta.
• Tydlig fysisk lärmiljö.
• Att vi pedagoger använt oss av TAKK och SMPSM:s tillgänglighetsmodell och utvecklat lärmiljön genom det.
• Vi vill se att barnen utvecklat sin förmåga att våga stå för sin egen åsikt och förstå att de är betydelsefulla, att de ska känna sig sedda, hörda och respekterade.

Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Genom observation, dokumentation, anteckningar, avdelningsplaneringar, Unikum.

Teori:
Vi utgår från Sociokulturell teori

Utvecklingsområden:

• Hållbar framtid
• Hundraspråklig kommunikation
  

Utvecklingsområde: Hållbar framtid

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen påvisar fortsatt behov av att utveckla och befästa den transdisciplinära förståelsen för Hållbar Framtid genom ekologisk, social, ekonomisk känslighet, där den existentiella dimensionen blir en hävstång för att nå hållbarhet och välbefinnande. Fördjupat arbete med begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati utifrån barns perspektiv kopplat till medveten och meningsskapande undervisning i relation till konst och välbefinnande.

Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som underlag till vårt uppdrag. Under året tar vi del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar i kollegiala forum. Vi kopplar till Eidevald (2025) Rätt start i livet - så lyfter vi svensk förskola samt Vahlberg (2025), Öhman (2021) och Hellberg Björklund (2023).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Lpfö 18/25, Plan mot kränkande behandling och Barnkonventionen samt strävar efter att en positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur olika val som människan gör påverkar en Hållbar Framtid och förskolan som demokratisk mötesplats.

Utveckla våra lärmiljöer och variation av lärverktyg så att alla barn, oavsett förutsättningar, erbjuds möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt.
Arbetslagen har en Processplan med mål, syfte och strategier kopplat till utvecklingsområdet som vi bär med i mötet med barnen. Organisationen stödjer kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell med underlag för SKA. Fördjupade reflektioner kring förskolans processkvalitet och relationella sammanhang.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en fördjupad medvetenhet kring den transdisciplinära förståelsen för området Hållbar Framtid samt prioriterade begrepp, i relation till konst och välbefinnande - närvaron och samspelet mellan naturen och det moderna samhället och att det omsätts i arbetet med barnen. Det ska synas i förhållningssätt, organisation, miljöer och material samt omsorgen om alla delar för att skapa en likvärdig utbildning och en demokratisk, social och kulturell arena med mötesplatser ur ett normmedvetet perspektiv.

Vi synliggör utvecklingsområdet och dess effekter i utbildningen och undervisningen kontinuerligt, genom pedagogisk dokumentation, reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar samt genom handledning och i SKA-grupper.

Utvecklingsområde: Hundraspråklig kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen påvisar fortsatt behov av att utveckla och befästa förståelsen för Hundraspråklig kommunikation där alla uttryckssätt ingår. Vi utvecklar begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati i relation till konst och välbefinnande - närvaron och samspelet mellan naturen och det moderna samhället. Vi fortsätter reflektera kring lärmiljöer och lärverktyg samt fördjupa oss i medveten och meningsskapande undervisning genom pedagogisk dokumentation.

Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som underlag till vårt uppdrag. Under året tar vi del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar i kollegiala forum. Vi kopplar till Eidevald (2025) Rätt start i livet - så lyfter vi svensk förskola samt Vahlberg (2025), Öhman (2021) och Hellberg Björklund (2023).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Lpfö 18/25, Plan mot kränkande behandling och Barnkonventionen. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar och möjligheter att kunna tänka, lära, reflektera, uppleva, gestalta samt kommunicera, lyssna och förhandla i olika sammanhang och för skilda syften genom olika uttrycksformer och variation av lärverktyg.

I det språkutvecklande arbetet fortsätter vi erbjuda alla barn, oavsett förutsättningar, möjlighet att lära och utvecklas genom ST(R)EAM, interaktiv högläsning, konstupplevelser och hundraspråklig kommunikation.
Arbetslagen har en Processplan med mål, syfte och strategier kopplat till utvecklingsområdet som vi bär med i mötet med barnen. Organisationen stödjer kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell med underlag för SKA. Fördjupade reflektioner kring förskolans processkvalitet och relationella sammanhang.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss fördjupad förståelse kring Hundraspråklig Kommunikation samt begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati i relation till konst och välbefinnande - närvaron och samspelet mellan naturen och det moderna samhället, där alla uttryckssätt ingår så att de omsätts i arbetet med barnen. Vi förväntar oss att pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt där olikheter berikar, där tillit, kommunikation, tiden och tillsammansskapet är viktiga aspekter ur ett normmedvetet perspektiv. Barnen får med sig språkliga erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.
Vi synliggör utvecklingsområdet och dess effekter i utbildningen och undervisningen kontinuerligt, genom pedagogisk dokumentation, reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar samt genom handledning och i SKA-grupper.

Utvecklingsområden:

• Lust att leka och lära
• Rörelse
• Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)
  

Utvecklingsområde: Lust att leka och lära

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lpfö: "Omsorg utveckling och lärande: Ge varje barn förutsättning att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära".

Som en fortsättning på förra årets arbete kring Barns psykiska hälsa och välbefinnande vill vi nu fördjupa oss kring leken, som en viktig faktor för välmående. Vi vill på ett målinriktiat sätt utveckla leken detta läsår.

Vi utgår ifrån delar av boken "Låt leken främja språket" av Margareta Öhman.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Främja leken, ge alla förutsättningar att bli en lekare.
• Aktiva och deltagande pedagoger.
• Skapa miljöer och artefakter som främjar leken både ute och inne.
• Jobba tematiskt i mindre grupper.
• Alla arbetslag får fortbildning i "Tydliggörande pedagogik", Förskoleforum.
• Ped forum: Leka och dramatisera med hjälp av utbildade dramapedagoger för att skapa ett djupare intresse hos pedagoger.
• Reflektioner tillsammans i huset över inläst text.
• Handledning i arbetslagen tillsammans med pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att alla fått förutsättning att bli en lekare.
• Barn som leker och lär sig genom leken.
• Att vi följer arbetet genom dokumentationer och reflektioner i Unikum.

Utvecklingsområde: Rörelse

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lpfö: "Omsorg utveckling och lärande; ge varje barn förutsättning att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är med rörelse och att ta hand om sin hälsa och välbefinnande".

Som en fortsättning på arbetet med "Hållbar utveckling" och arbetet med barns Barns psykiska hälsa och välbefinnande känner vi att vi behöver göra ett omtag kring vikten av rörelse för att uppnå hälsa och välbefinnande.

Vi utgår ifrån delar av boken "Fysisk aktivitet i förskolan" Daniel Berglind samt rekommendationer från WHO.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Hitta strategier i barngrupperna som främjar lust till rörelse varje dag.
  Vi följer arbetet genom dokumentationer och reflektioner i Unikum.
• Ped forum: För att skapa ett ökat intresse hos pedagoger för dans och rörelse kommer vi med hjälp av licencierade danspedagoger att dansa tillsammans men också reflektera över inläst litteratur kring rörelsens betydelse för välmående.
• Reflektioner tillsammans över inläst text.
• Handledning i arbetslagen tillsammans med pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barn som tycker om att röra på sig.
• Barn som fått reflektera över vikten av att ta hand om sin hälsa.
• Barn som fått möjlighet att utveckla sin koordinationsförmåga och kroppsuppfattning.
• Att vi följer arbetet genom dokumentationer och reflektioner i Unikum.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lpfö: "Analysera resultat av uppföljningar och utvärderingar i syfte att utveckla förskolans kvalité och därmed barnens möjlighet till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande".

Vi vill fortsätta utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete men också utmana oss i större utsträckning kring analyserna

Vi utgår från Skolverkets; Kvalitetsarbete i praktiken samt "Faktorer för framgångsrik skolutveckling"
Delar av Katinka Vikingsens föreläsning och bok "Meningsskapande Analys i förskolan".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Fortsätta dokumentera och reflektera i Unikum över lärtillfällen.
• Varje vecka skriver vi ett veckobrev till vårdnadshavarna där de delges delar av barnens lärprocesser.
• Ge och få återkoppling på analyserna när vi utvärderar.
• Utvecklingsgruppen fördjupar sig i delar av Katinka Vikingesens bok.
• Rektor och ledningsstöd fortbildar sig genom Katinka Vikingesens bok "Meningsskapande Analys i förskolan"

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att vi utvecklar våra analyser.
• Att alla arbetslag dokumenterar och följer barnens processer genom dokumentationer och reflektioner i Unikum, och att vi på så sätt fortsätter att utveckla vår undervisning och utbildning.
• Att alla arbetslag får återkoppling på analyserna vid utvärderingar, ett sätt att utveckla och fördjupa dessa.
• Att vi följer arbetet genom dokumentationer och reflektioner i Unikum.

Utvecklingsområde:
Hälsa och välbefinnande genom rörelse och kommunikation. Kroppens språk och ordens dans.

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Ohälsa i samhället ökar och går ner i åldrarna och vi vill motverka detta genom att lägga grunden för en hälsosam livsstil. Vi vill även värna barnens demokratiska rättigheter genom att stärka barnens identitet och självkänsla samt förmågan att göra sin röst hörd.
Vi ser i vår analys att dansen är ett uttryckssätt som tilltalar många och att barnen utvecklat sitt självförtroende i att uttrycka sig och stärkt gruppkänslan, därför vill vi fortsätta och fördjupa oss i dansen.

Forskning visar att dans ger barnen tillgång till hela sitt känsloregister och blir ett redskap för social och emotionell utveckling, Cecilia Dahlgren. Forskning visar också att dans har många hälsoegenskaper, frigör oxytocin och endorfiner samt minskar stresshormoner i blodet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kommer i projektform att bearbeta böckerna om Bamse av Rune Andréasson. Genom att utforska boken via samtal och reflektion tillsammans med olika estetiska uttryckssätt vill vi utveckla vårt arbete med lek dans och rörelse. Vi strävar efter att med barnens intresse och nyfikenhet som grund främja barns delaktighet samt deras fysiska och psykiska hälsa genom rörelse och kommunikation. Vi kommer att ha organiserade danstillfällen i olika konstellationer, både i projekten och övriga aktiviteter.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi förväntar oss att barnen utvecklar en trygghet i att delta i olika aktiviteter samt att de stannar längre i aktiviteten för fördjupad erfarenhet.
• Vi vill att barnen ska kunna kommunicera på olika sätt, både verbalt och icke-verbalt.
• Vi hoppas att barnens känsla av tillhörighet och gemenskap i gruppen ökar när de får uppleva och skapa tillsammans.
• På sikt förväntar vi oss att barnen blir tryggare i sig själva, vågar göra självständiga val och känner att de har inflytande i sin egen vardag.
• Vi ser att utveckling sker när barnen visar ökat intresse för olika sätt att kommunicera.
• Vi ser att utveckling sker när vi erbjudit alla barn en balans mellan rörelse och vila i vardagen.
• Vilken utveckling tänker vi att vi ser hos barnen?

Utvecklingsområden:

• Språk
• Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen av nuläget visar att förskolan har ett fortsatt behov av att arbeta systematiskt och långsiktigt med barns språkutveckling i syfte att befästa tidigare utvecklade kunskaper. Ett identifierat utvecklingsområde är att ytterligare stärka barnens språkliga kreativitet och ordförråd, då detta bedöms vara betydelsefullt för att ytterligare höja kvaliteten i undervisningen och fördjupa arbetet med språkutveckling.

Undervisningen planeras och genomförs med utgångspunkt i sociokulturella och posthumanistiska perspektiv, där språkutveckling förstås som något som sker i samspel med andra människor, med miljön och med de materiella resurser som ingår i undervisningen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Fortsätta arbeta systematiskt med högläsning och berättande i mindre grupper.
• Genomföra planerade, veckovisa undervisningstillfällen för alla barn.
• Utveckla lärmiljöer och undervisning som stimulerar språklig kreativitet och ordförråd.
• Arbeta med ett gemensamt tema: ”Ord på äventyr”, med utgångspunkt i boken "Utflyktsbok för rim och ramsare" av Åsa Lind.
• Stärka undervisningen genom kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte.
• Ta stöd i riktad litteratur (Ann S. Pihlgren).
• Delta i handledning med processledare.
• Säkerställa kontinuerlig reflektion, uppföljning och analys i Unikum minst en gång i veckan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnen använder ett rikare språk och deltar mer aktivt i kommunikation, samtidigt som dokumentation visar tydlig progression.
• Barnens ordförråd och språkliga uttrycksförmåga utvecklas.
• Ökad språklig kreativitet och fler sätt att kommunicera.
• Högre delaktighet och aktivt deltagande i lek och undervisning.
• Utvecklade lärmiljöer som stimulerar språk och samspel.
• Undervisningen blir mer strukturerad, medveten och likvärdig.
• Pedagogernas didaktiska kompetens och samsyn stärks.
• Synlig progression i Unikum, fler aktiva barn i kommunikation och en undervisning.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen av föregående årsarbete visar att dokumentation i högre grad behöver användas som underlag för uppföljning och analys. Det framkommer också att kompetensen i analysarbetet behöver stärkas för att bättre kunna synliggöra barns lärande och utbildningens utvecklingsbehov.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Arbeta med tankekartor tillsammans med barnen för att synliggöra en röd tråd i undervisningen.
• Utgå från barnens frågeställningar och hypoteser i planering och genomförande.
• Säkerställa kontinuerlig reflektion, uppföljning och analys i Unikum (minst 1 gång/vecka).
• Vidareutveckla processverktyget för att synliggöra lärprocesser och progression.
• Genomföra föreläsningar och kompetensutveckling med Katinka Vikingsen.
• Arbeta med riktad litteratur: Meningsskapande analys i förskolan (Katinka Vikingsen).
• Delta i föreläsning och workshops med Kerstin Löf (LTU).

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete som blir ett aktivt verktyg i det dagliga arbetet.
• Dokumentationen används för att utveckla undervisningen och ger pedagogerna överblick och riktning.
• Stärkt kompetens i analysarbetet, vilket gör att progression i barnens lärande blir synlig.
• En tydligare koppling mellan undervisning, uppföljning och analys.

Utvecklingsområden:

• Rörelse, hälsa och välbefinnande

Utvecklingsområde: Rörelse, hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolans undervisning ska väcka rörelseglädje och ge varje barn återkommande möjligheter att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Barnen ska också få erfarenheter av hur fysisk aktivitet, vila, återhämtning och hälsosamma vanor bidrar till hälsa och välbefinnande.

Marie Eriksson betonar rörelseglädje, meningsfulla rörelsesammanhang och systematisk utveckling av rörelsearbetet (Rörelse i förskolan, 2026). Daniel Berglind beskriver hur förskolans arbetssätt och inne- och utemiljöer kan främja barns fysiska aktivitet och långsiktiga hälsa (Fysisk aktivitet i förskolan, 2023) och Margareta Öhman skriver om hur samspel mellan pedagoger på förskolan och barnen kan främja barnens positiva utveckling och psykiska hälsa (Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande, 2024).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Mål
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är med rörelse och att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande (Lpfö, s. 14).

Förskollärare ska ansvara för att varje barn erbjuds en god omsorg med balans mellan fysiska aktiviteter, andra aktiviteter och vila. Arbetslaget ska verka för en god, hälsofrämjande och tillgänglig miljö för omsorg, lek, fysisk aktivitet, utveckling och lärande.

Förskolan ska ge varje barn återkommande och varierade möjligheter att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning genom lek, rörelse och fysisk aktivitet. Miljöer och aktiviteter ska utformas så att barnen kan pröva olika rörelser, använda hela kroppen och successivt utveckla förståelse för hur rörelse, återhämtning och hälsosamma vanor bidrar till hälsa och välbefinnande (Lpfö, s. 14–16).

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• - Barnen visar ökad rörelseglädje genom att oftare ta initiativ till rörelselek, våga prova nya rörelser och delta i fysiska aktiviteter.
• Barnen utvecklar sin grovmotorik, balans, koordination och kroppsuppfattning.
• Barnen utvecklar förståelse för sambandet mellan rörelse, vila, återhämtning, mat, sömn och välbefinnande.
• Barnen får ett fortsatt intresse för fysisk aktivitet genom livet.
• Arbetslaget blir mer medvetet om hur miljön, organisationen och de vuxnas förhållningssätt påverkar barnens aktivitetsnivå och kan därför utveckla undervisningen mot mer rörelserika dagar.
• Förskolans lärmiljöer blir mer hälsofrämjande genom att rörelse integreras i lek, undervisning och vardagliga rutiner i stället för att endast ses som en separat aktivitet.

Pedagogerna observerar kontinuerligt för att reflektera över arbetet och synliggöra progression. Utvärdering sker genom systematisk uppföljning av undervisningen. Lärloggar i Unikum används som underlag för reflektion, analys och utveckling av kvalitet och likvärdighet. Arbetet sammanfattas och analyseras i utvecklingsgruppen samt vid förskolans kvalitetsdagar.

Utvecklingsområden:

• Familjeallians
• Välbefinnande
  

Utvecklingsområde: Familjeallians

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Samverkan med familjerna är en viktig utgångspunkt för att skapa goda relationer. Samarbete ska ske på nära och förtroendefullt sätt med hemmen (LpFö-18)
Fokus för samverkan bör vara på barnets utveckling och lärande. Analyser har visat att det uppstår dilemman i samverkan med hemmen. Kommunikation med hemmen kan vara svårt, utmanande och kan många gånger skapa osäkerhet hos pedagogerna. Studie genomförd av Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014) visar att pedagoger och vårdnadshavare har olika förväntningar på förskolan. Pedagoger har fokus på lärande medan vårdnadshavare har fokus på barnets sociala situation. Enligt Markström och Simonsson (2017) är introduktionsperioden avgörande för hur delaktighet utvecklas under barnets resterande förskoletid.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde som arbetar tillsammans med de allra yngsta barnen provar en variant av introduktion på förskolan. Vårdnadshavare förväntas ha en mer föräldraaktiv roll under introduktionen/relationsprocessen. Yngre barn behöver en långsam och mer relationsbaserad introduktion.
För att stärka pedagogerna i sin samverkan med hemmen genomförs fortbildning "Svåra samtal", samverkan med Föräldrasupporten, litteraturseminarium "Vårdnadshavare i förskolan - förtroendefulla relationer för professionellt samarbete" (Alnervik, Öhman, Andersstaf, Wennefors ( 2024), Bokcafé för barn och vårdnadshavare, introduktionsmöten inför start på höstterminen, film till vårdnadshavare om hur man kan stärka barns resiliens, involvering av vårdnadshavare i projekt- och vardagsundervisning samt utvecklande av förskolans berättelser i lärloggar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi förväntar oss en god samverkan med vårdnadshavare och barn samt stärkta pedagoger i relation med hemmen.
• Förskolan ska samarbeta med hemmen för att ge barnen möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar (LpFö-18).
• Genom Föräldrasupportens film förväntar vi oss att vårdnadshavares förståelse ökar så att barn får möta motstånd och på så sätt stärka barnets resiliens. Filmen sprids via media.
  

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla barn kan bli sitt bästa jag.
Utbildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. (Lpfö-18)
Det är viktigt att träna barns förmågor till att kommunicera och att hitta strategier för att kunna lösa sociala olyckshändelser tillsammans med varandra. Genom att träna barns förmågor till att kommunicera, hitta strategier och lösa sociala olyckshändelser stärks barns resiliens.
Arbetet med barns styrkor fortgår utifrån pågående processer. Analyser visar att barn behöver få hjälp och stöd i konflikthantering liksom pedagoger behöver få syn på sitt förhållningssätt för att kunna ge stöd till barn.
Barns delaktighet ska stärkas genom att skapa möjligheter att få vara med om att förbereda, genomföra och avsluta det som pågår. 1/3-1/3-1/3.
Globala mål 3 och 16.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde delar med sig av goda exempel för att inspirera andra i arbetet med barns styrkor.

• Ögonblicksforskning/Pedagogers beteende/Pedagogers förhållningsssätt-Hur medlar jag i barns konflikter?
• Kartläggning av konflikter och observationer i barngrupp genom att använda ett observationsdokument.
• Analys och reflektion av kartläggning i nätverksgrupper på förskoleområdet.
• Analys av medling av barns konflikter på SKA-dagar i nätverk.
• Se det goda-Implementering av kommunikationskarta. (Elin Larsson 2026)
• Dilemmamöten kring barns konflikter och konflikthantering i nätverk och på respektive förskola.
• Förskoleområdets Sociala förbandslåda ska implementeras under låsåret 2026/2027.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barns medvetenhet om konflikthantering ökar.
• Barn får tillgång till fler verktyg för konflikthantering.
• Barns förståelse för andras perspektiv ökar.
• Barns resiliens ökar.
• Pedagogernas förmåga att medvetet ge stöd till barnen ökar.
• Genom att pedagogerna blir medvetna om sitt eget beteende skapas ökad förståelse för hur det påverkar barnen.
• Som pedagog ska man bidra till barns sociala välbefinnande genom att skapa inkluderande miljöer där varje barn blir sett, lyssnat på och uppskattat.

Utvecklingsområden:

• Språk
• Matematik
• Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att barnen utvecklar språk och matematik genom fokusord, boksamtal, TAKK, bildstöd och projekterande arbetssätt.

Forskning av Vygotskij, Alexander och Säljö visar att språk och tänkande utvecklas i samspel med andra.

I Skolverkets modul "Matematik och språkutveckling" betonas att barn utvecklar matematiska begrepp genom kommunikation, lek, samtal och olika uttrycksformer

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Använda fokusord, högläsning, boksamtal, TAKK och bildstöd i undervisningen.
Erbjuda undervisning genom flera uttrycksformer, exempelvis bild, musik, rörelse och drama.

Delta i Läslyftet, modulen "Språkutveckling och matematik."

Skapa tillgängliga lärmiljöer med ökat användande av TAKK, bildstöd och anpassningar.
Använda Unikum och årshjulet för att följa upp och utveckla undervisningen systematiskt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen får ökade möjligheter att uttrycka sig, kommunicera och använda olika uttrycksformer i sitt lärande.

De utvecklar en djupare förståelse för språk, begrepp och matematiska samband samt får större delaktighet i undervisningen.

Genom pedagogisk dokumentation, observationer och analys i det systematiska kvalitetsarbetet följer vi barnens progression. Vi ser hur barnen använder språk, begrepp och uttrycksformer i lek, undervisning och vardagliga situationer. Uppföljning och analys i SKA visar barnens progression över tid.

Utvecklingsområde: Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att barnen utvecklar språk och matematik genom fokusord, boksamtal, TAKK, bildstöd och projekterande arbetssätt.

Forskning av Vygotskij, Alexander och Säljö visar att språk och tänkande utvecklas i samspel med andra.

I Skolverkets modul "Matematik och språkutveckling" betonas att barn utvecklar matematiska begrepp genom kommunikation, lek, samtal och olika uttrycksformer.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Synliggöra matematik i lek, vardag och undervisning.
• Arbeta med matematiska begrepp genom samtal och utforskande.
• Ge barnen möjlighet att samtala, resonera och använda matematiska begrepp.
• Erbjuda undervisning genom flera uttrycksformer, exempelvis bild, musik, rörelse och drama.
• Delta i Läslyftet, modulen "Språkutveckling och matematik."
• Använda Unikum och årshjulet för att följa upp och utveckla undervisningen systematiskt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp i lek, vardag och undervisning. De får ökad möjlighet till ökad förståelse för samband mellan begrepp samt större möjligheter att resonera, kommunicera och lösa problem.

Genom observationer och pedagogisk dokumentation ser vi att barnen använder matematiska begrepp, upptäcker samband och resonerar kring matematik i olika sammanhang. Uppföljning och analys i SKA visar barnens progression över tid.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan behöver utveckla observationer, dokumentation och analys för att tydligare synliggöra barns lärande och progression.

Katinka Vikingsen beskriver i "Meningsskapande analys i förskolan" att analysen är avgörande för att förstå vilka effekter undervisningen får för barnen och för att kunna välja rätt utvecklingsinsatser.
Genom ett stärkt SKA-arbete, dokumentation i Unikum och varierade observationsmetoder kan vi utveckla likvärdigheten och bättre möta barns olika behov.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Synliggöra barns lärande genom observationer och pedagogisk dokumentation.
• Följa barns progression och anpassa undervisningen utifrån identifierade behov.
• Utveckla gemensamma observations- och analysmetoder.
• Stärka dokumentation och uppföljning i Unikum.
• Fördjupa analysarbetet i SKA för att synliggöra effekter av undervisningen över tid.
• Arbeta för ökad likvärdighet i lärmiljöer, arbetssätt och barnhälsoarbete mellan avdelningarna.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnens progression synliggörs tydligare och undervisningen kan bättre anpassas efter deras behov. Det leder till ökad likvärdighet, tidigare stödinsatser och bättre förutsättningar för varje barns utveckling och lärande.

Genom observationer, pedagogisk dokumentation och analyser i SKA och Unikum kan vi följa barns progression, se effekter av undervisningen och säkerställa att våra insatser leder till ökad kvalitet och likvärdighet.

Utvecklingsområden:

• Språkutveckling
• Lärmiljöer utomhus

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån analysen ser vi att barnens språkliga förmåga utvecklas positivt, men att det finns variationer i taltid, delaktighet och behov av differentiering. För att alla barn ska få likvärdiga möjligheter behöver det språkutvecklande arbetet bli mer medvetet i alla situationer.

Forskning visar att språk utvecklas genom interaktion, samtal, högläsning och deltagande i meningsfulla sammanhang.

Detta kopplar till målet i Lpfö18 rev.25 om att barn ska utveckla intresse för litteratur samt förmåga att uttrycka, tolka och samtala.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

I barngruppen kommer vi att arbeta med högläsning, samtal och berättande i mindre grupper för att skapa goda förutsättningar för delaktighet och språklig utveckling. Vi skapar fler tillfällen för taltid och dialog i både lek och planerad undervisning samt använder TAKK, bildstöd och varierade uttrycksformer för att stärka barns möjligheter att kommunicera och uttrycka sig.

Organisatoriskt planerar vi undervisningen med ett tydligt språkligt syfte och följer systematiskt upp barns delaktighet och taltid. Det kollegiala lärandet utvecklas vidare med fokus på språkutvecklande arbetssätt, vilket bidrar till ökad samsyn och likvärdighet i undervisningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

De förväntade effekterna är att barnen blir mer språkligt aktiva, delaktiga och trygga i sin kommunikation.

Barnen ges fler möjligheter att uttrycka sig, bli lyssnade på och utveckla sitt språk i olika sammanhang.

Vi följer utvecklingen genom observationer, dokumentation, barnintervjuer och analys av barns taltid, samspel och språkliga uttryck.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer utomhus

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen visar att utemiljön har stor betydelse för barns lek, rörelse och lärande, men att undervisningens innehåll och syfte behöver bli tydligare för ökad likvärdighet.

Forskning visar att lärande i naturmiljöer främjar barns hälsa, nyfikenhet, samspel och förståelse för naturvetenskapliga fenomen.

Dett kopplar till målet i Lpfö18 rev.35 om att barn ska utveeckla förståelse för naturvetenskap, växter, djur samt kemiska och fysikaliska fenomen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

I barngruppen kommer vi att planera undervisning utomhus som bygger på lek, rörelse och utforskande där barnen ges möjlighet att undersöka, benämna och samtala om det de upptäcker i naturen.

Organisatoriskt tydliggörs kopplingen till läroplanens mål och en gemensam struktur för planering och uppföljning utvecklas för att stärka likvärdigheten mellan avdelningar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

De förväntade effekterna är att barnen blir mer engagerade, aktiva och nyfikna i sitt lärande samt utvecklar en ökad förståelse för naturen och naturvetenskapliga fenomen.

Barnen ges fler möjligheter att lära genom lek och rörelse i en hälsofrämjande miljö.

Uppföljning sker genom observationer, dokumentation och analys av barns utforskande, delaktighet och språkanvändning i utemiljön.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljö
• Språk
• Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)
  

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.
• Att skapa en förståelse hos barnen kring hur vi vårdar miljön såväl inne som ute är fortsatt ett utvecklingsområde för läsåret.
  

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Stor vikt vid introduktion i lärmiljöerna, användning av olika material och rutiner kommer vi att arbeta med i barngruppen.

Organisationsmässigt: För att bidra till barnens ökade självständighet kommer vi att arbeta med detta i mindre grupper. Pedagogen som deltar har ett medutforskande förhållningssätt. Som ett stöd i detta arbete läser vi "Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande".

Pedagogerna lär sig mer om lärmiljöer genom handledning av pedagogista i arbetslagen. Hur kan dessa stötta barnens lärande utifrån vår gemensamma pedagogiska kompass.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Genom att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling - såväl ekonomisk och social som miljömässig.
• Barnen förväntas få kreativa och lustfyllda lärmiljöer som bidrar i undervisningen och barnens lärande. Intruduktionen blir viktig för att barnen skall veta vad som förväntas av dem i lärmilljöerna inne och ute.
• Arbetet följs upp i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet genom Unikum

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.

Vi ser att barnen har en nyfikenhet och intresse för många delar i vad vi erbjuder här på förskolan, exempelvis naturen och empati för andra.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.

Med den valda boken; ”Vem ser Dim?”, skapar vi möjligheter för barnen att utveckla sin förmåga att ta hänsyn och visa omtanke om andra, men också öppna upp för en nyfikenhet, samtal och kunskap kring naturkunskap och teknik.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen förväntas ges möjligheter att utveckla sin förmåga att utforska och beskriva med olika uttrycksformer och samtala om och kring naturvetenskap och teknik. Att genom litteraturen "Vem ser Dim" kunna skapa intresse och väcka barnens nyfikenhet kring naturvetenskap och teknik.

Arbetet följs upp i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet samt att rektor följer arbetslagens arbete i Unikum.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Det är viktigt att utveckla förskolans kvalitet och därmed öka barnens möjligheter till god omsorg, utveckling och lärande.
• Alla arbetslag fördjupar analyser av de pedagogiska dokumentationerna i Unikum för att fortsätta kvalitets -och utvecklingsarbetet när det gäller undervisning.
• Vi utgår ifrån Lpfö
• Skolverkets; Kvalitetsarbetet i praktik

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Organisering: Upprättat specifikt årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet, skall fungera som stöd i vårt arbete med SKA. Gemensam planering finns i Unikum för att systematiskt stödja och utveckla arbetet med prioriterade mål.
• Gemensam föreläsning av Katinka Vikingsen och tillhörande workshop med andra förskolor kring analysen för ökad förståelse.
• Kollegial och systematisk uppföljning av årshjulet på t ex put, k-dagar, apt.
• Förskolans fyra kompetensdagar nyttjas för kompetensutveckling i olika former.
• Processhandledarens roll bidrar i vidare utveckling kring det.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnens arbete och utveckling synliggörs än tydligare genom dokumentationer av barnens aktiviteter, tankar och undersökande.
• Alla pedagoger är delaktiga genom att dokumentera, reflektera och analysera i Unikum. Rektor ger systematiskt reflektioner på lärloggar kopplat till våra läroplansmål
• Analyser bidrar till fortsatt utveckling och fortsatta prioriteringar inom förskolan.

Utvecklingsområden:

• Språkutveckling
• Tillgängliga lärmiljöer
  

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Våra tidigare analyser visar att medvetna språkutvecklande arbetssätt har bidragit till att barnen utvecklat ett större ordförråd, visat ökat intresse för litteratur och en mer aktiv språkanvändning i lek, samspel och vardagliga situationer.
Tillgängliga läsmiljöer, högläsning, TAKK, bildstöd och andra AKK-strategier har stärkt barnens kommunikation, delaktighet och möjlighet att göra sig förstådda.
Forskning visar att språk utvecklas bäst i samspel med andra, och genom att de får möta ett rikt och varierat språk i meningsfulla sammanhang.
Fortsatt fokus är att fördjupa det språkutvecklande arbetet för att skapa ännu mer likvärdiga förutsättningar för alla barns språk- och kommunikationsutveckling.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan arbetar medvetet för att främja barnens språk- och litteracitetsutveckling genom högläsning, tillgång till inspirerande läsmiljöer, bokpåsar, bokbuss samt ett varierat utbud av litteratur och språkutvecklande material. Syftet är att ge barnen rika möjligheter att möta och utforska olika former av litteratur.

För att skapa goda förutsättningar för kommunikation används alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i form av exempelvis bildstöd & tecken. Skapande uttrycksformer som bild, form, musik och drama används som verktyg för barnen att uttrycka och kommunicera tankar, känslor och erfarenheter. Detta ger barnen flera olika sätt att uttrycka sig, förstå sin omgivning och delta i verksamheten.

Förskolan arbetar aktivt för att synliggöra nationella minoriteters språk och kulturer genom bland annat musik, litteratur och uppmärksammande av högtidsdagar. Arbetet syftar till att stärka barnens förståelse för språk, kulturell mångfald och allas lika värde.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom ett rikt och varierat språkstimulerande arbete förväntas barnen utveckla ett mer nyanserat språk och ett större ordförråd, vilket stärker deras möjligheter att uttrycka tankar, känslor, behov och erfarenheter.

Arbetet förväntas också bidra till ökad delaktighet i lek, lärande och sociala sammanhang genom fler verktyg att kommunicera med. Genom möten med olika språk, kulturer och uttrycksformer utvecklar barnen förståelse för olikheter, respekt för människors olika bakgrunder och en positiv inställning till flerspråkighet.

Vi följer upp arbetet genom observationer, pedagogisk dokumentation, reflektioner, samt dialog med barn och vårdnadshavare. Tecken på att arbetet ger önskad effekt kan vara att barnen använder ett mer varierat och utvecklat språk i lek och samtal, visar intresse för böcker, berättelser, rim och ramsor, kommunicerar på flera olika sätt, exempelvis genom tal, tecken, bilder eller kroppsspråk.

Utvecklingsområde: Tillgängliga lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Våra analyser visar att tydligt organiserade, tillgängliga och förberedda lärmiljöer bidrar till att barnen stannar längre i aktiviteter, utvecklar sitt samspel och blir mer självständiga i sina val. När material är synligt, tillgängligt och har en tydlig plats ökar barnens möjligheter att utforska, ta ansvar för sin lärmiljö och inspireras till lek, rörelse och lärande.

Tydliga rutiner och förutsägbara övergångar bidrar till trygghet, delaktighet och bättre förutsättningar för lärande. "Det är först när förskolan ser till att alla tre delmiljöer fungerar och samverkar som ett tillgängligt lärande blir till" (Pihlgren, 2021). I den reviderade Läroplanen, LPFÖ 18, rev 25, läggs större vikt vid rörelse och fysisk aktivitet. "Lek och rörelse ska ha en central plats i utbildningen".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska utveckla tillgängliga lärmiljöer där hälsa och rörelse blir en naturlig del av utbildningen. Genom att utforma inne- och utemiljöer som inspirerar till lek, rörelse, utforskande och återhämtning skapar vi förutsättningar för alla barns delaktighet, lärande och välmående.

Vi organiserar material och lärmiljöer så att de blir tydliga, tillgängliga och inbjudande för barnen. Vi ska erbjuda rörelseaktiviteter, skapa goda förutsättningar för återhämtning och vila utifrån varje barns behov samt använda ett barnhälsofrämjande förhållningssätt i vardagens alla situationer.

Genom tydliga rutiner, förutsägbara övergångar och stödjande pedagogiska strategier stärker vi barnens trygghet, självständighet och möjlighet att lyckas i sitt lärande, Barnhälsomöten utgör en viktig del i arbetet med tillgängliga lärmiljöer. Genom gemensamma analyser, anpassningar och samordnade insatser, både internt och tillsammans med externa aktörer, skapas förutsättningar för att tidigt identifiera behov och stödja alla barns utveckling och lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen erbjuds en trygg, tillgänglig och hälsofrämjande lärmiljö där de får bättre förutsättningar att delta, utvecklas och lyckas i sitt lärande. Genom tydliga rutiner, anpassade lärmiljöer, rörelseglädje och tidiga stödinsatser stärks barnens självständighet, delaktighet, välmående och sociala samspel. Barnen får också ökade möjligheter att koncentrera sig, göra egna val och utveckla positiva vanor kring hälsa och rörelse.

Vi vet att vi är på rätt väg när barnen deltar aktivt, samspelar, använder lärmiljöerna självständigt och visar ökat välmående, engagemang och lust att lära.

Utvecklingsområden:

• Spåkutveckling genom språkstödjande arbetssätt och stärka barnens resiliens genom socialt samspel och tillgängliga lärmiljöer

Utvecklingsområde: Spåkutveckling genom språkstödjande arbetssätt och stärka barnens resiliens genom socialt samspel och tillgängliga lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Barnen ska få strategier, stöd och återkommande möjligheter att kommunicera, uttrycka behov och känslor, lösa problem och samspela med andra. Arbetet ska stärka deras tillit till den egna förmågan, känsla av tillhörighet och förmåga att hantera förändringar och motgångar.

Högläsning, samtal, lek, skapande och rörelse ska användas för att utveckla språk, relationer och sociala strategier. Lärmiljöerna ska vara tydliga, trygga, tillgängliga och föränderliga utifrån barnens behov, så att de uppmuntrar delaktighet, samarbete, självständighet och återhämtning.

Språk, samspel och trygga lärmiljöer hjälper barn att lära, delta och känna gemenskap.
Genom daglig högläsning och samtal utvecklar barnen sitt språk, sin förståelse och sin förmåga att hantera olika situationer.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Organisera undervisningen så att språkstöd, socialt samspel och resiliens genomsyrar hela dagen. Pedagogerna planerar högläsning, samtal, lek och aktiviteter i mindre undervisningsgrupper samt skapar lärmiljöer som gör det tydligt vad barnen kan göra, hur de kan delta och var de kan få lugn och återhämtning.

Pedagogerna ska vara förebilder sätta ord på känslor, handlingar och problemlösning. Barnen ska få använda flera uttryckssätt och öva på att lyssna, göra sig förstådda, be om hjälp, samarbeta, vänta på sin tur, hantera konflikter och prova igen.

Genom lek, rörelse och gemensamma projekt får barnen återkommande möjligheter att utveckla språkliga och sociala färdigheter. Pedagogerna observerar deltagande och samspel samt anpassar material, gruppindelningar, rutiner och den fysiska miljön kontinuerligt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen deltar mer aktivt i lek, samtal och gemensamma aktiviteter samt visar ökad trygghet, tillhörighet och tillit till sin egen förmåga.

Barnen utvecklar sin förmåga att kommunicera, interagera, uttrycka känslor samt behov, lösa problem tillsammans, hantera förändringar och återgå till aktivitet efter motgångar.

Uppföljning: Arbetet följs systematiskt genom observation, dokumentation, gemensam reflektion och analys. Fokus ligger på barnens kommunikation, delaktighet, samspel, självständighet och användning av strategier i olika lärmiljöer.
I analysen utvärderas hur undervisningen och lärmiljöerna har gett barnen förutsättningar att utveckla språk, sociala relationer och resiliens. Resultaten används för att besluta om fortsatt undervisning och nödvändiga anpassningar.

Utvecklingsområden:

• Hållbar utveckling
• Språk
• Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Lpfö: "Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till hållbar utveckling".
  Ett område som vi vill och behöver fortsätta fördjupa oss kring, där barnen på ett positivt sätt involveras. Hållbarhet ur det sociala området är delar vi behöver fördjupa oss kring.
• Artikel 12 Barnkonventionen
• Margareta Öhmans bok "Värna barns hälsa och välbefinnande"

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Jobba tematiskt i mindre grupper
• Pedagogens uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgå ifrån barnens frågeställningar.
• Skapa inspirerande och kreativa miljöer som stödjer målet.
• Läsa och reflektera kring gemensam litteratur.
• Relationsskattning/arbetslag två gånger/läsår.
• Kollegialt lärande på pedagogiskt forum.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att vi alla på ett hoppfullt sätt värnar om vår miljö både socialt och ekologiskt.
• Att alla barn får förutsättningar att växa och lära sig, att de känner sig inkluderade och att de känner tillhörighet i gruppen.
• Att arbetet mot målet blir synligt i våra miljöer genom barnens dokumentationer och våra mindmaps.
• Att vi genom pedagogiska dokumentationer kan vi följa arbetet, med barnen/i arbetslaget.
• Unikum möjliggör för rektor och övriga kollegor att följa arbetet.

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Lpfö: "Förutsättningar att utveckla intresse för litteratur, berättelser, bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa".
• Margareta Öhmans bok "Värna barns hälsa och välbefinnande".
• Tydliggörande Pedagogik, Anna Hellberg Björklund.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Boksamtal i mindre grupper.
• Jobba tematiskt i mindre grupper.
• Pedagogernas uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet. Att lyssna in och erbjuda barnen möjlighet att samtala om de berättelser de erbjuds. Barnens erfarenheter, frågeställningar och hypoteser leder oss vidare.
• Skapa inspirerande och kreativa lärmiljöer.
• Kollegialt lärande på pedagogiskt forum, inspirera varandra.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barnen med olika uttryckssätt fått möjlighet att uttrycka, fantisera och tolka sina tankar kring texter, bilder och berättelser.
• Att arbetet mot målet blir synligt i våra miljöer genom barnens dokumentation och vår mindmap.
• Att vi genom pedagogiska dokumentationer kan följa arbetet med barnen/i arbetslaget.
  

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Vi vill fortsätta att utveckla vårt dokumentationsarbete.
• Vi vill på ett systematiskt sätt synliggöra och analysera barnets utveckling och lärande, detta med hjälp av Unikum.
• Alla arbetslag fördjupar analyser av de pedagogiska dokumentationerna i Unikum för att fortsätta kvalitets -och utvecklingsarbetet när det gäller undervisning.
• Vi utgår ifrån Lpfö.
• Katinka Vikingsen "Meningsskapande analys i förskolan".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Alla pedagoger ansvarar för gruppens dokumentationer varje vecka i Unikum
• Det enskilda barnets utveckling
• Organisering: Följer årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet, fungerar som stöd i vårt arbete med SKA.
• Gemensam planering finns i Unikum för att systematiskt stödja och utveckla arbetet med de prioriterade målen
• Gemensam föreläsning med kollegilat utbyte av Katinka Vikingsen "Meningsskapande analys i förskolan" förväntas bidra till ökad förståelse kring analysen.
• Förskolans fyra kompetensdagar nyttjas för kompetensutveckling i olika former i området.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnens arbete och utveckling synliggörs än tydligare genom dokumentationer av barnens aktiviteter, tankar och undersökande.
• Alla pedagoger är delaktiga genom att dokumentera, reflektera och analysera i Unikum. Rektor ger systematiskt reflektioner på lärloggar kopplat till våra läroplansmål
• Analyser bidrar till fortsatt utveckling och fortsatta prioriteringar inom förskolan.

Utvecklingsområden:

• Familjeallians
• Välbefinnande
  

Utvecklingsområde: Familjeallians

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Samverkan med familjerna är en viktig utgångspunkt för att skapa goda relationer. Samarbete ska ske på nära och förtroendefullt sätt med hemmen (LpFö-18)
Fokus för samverkan bör vara på barnets utveckling och lärande. Analyser har visat att det uppstår dilemman i samverkan med hemmen. Kommunikation med hemmen kan vara svårt, utmanande och kan många gånger skapa osäkerhet hos pedagogerna. Studie genomförd av Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014) visar att pedagoger och vårdnadshavare har olika förväntningar på förskolan. Pedagoger har fokus på lärande medan vårdnadshavare har fokus på barnets sociala situation. Enligt Markström och Simonsson (2017) är introduktionsperioden avgörande för hur delaktighet utvecklas under barnets resterande förskoletid.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde som arbetar tillsammans med de allra yngsta barnen provar en variant av introduktion på förskolan. Vårdnadshavare förväntas ha en mer föräldraaktiv roll under introduktionen/relationsprocessen. Yngre barn behöver en långsam och mer relationsbaserad introduktion.
För att stärka pedagogerna i sin samverkan med hemmen genomförs fortbildning "Svåra samtal", samverkan med Föräldrasupporten, litteraturseminarium "Vårdnadshavare i förskolan - förtroendefulla relationer för professionellt samarbete" (Alnervik, Öhman, Andersstaf, Wennefors ( 2024), Bokcafé för barn och vårdnadshavare, introduktionsmöten inför start på höstterminen, film till vårdnadshavare om hur man kan stärka barns resiliens, involvering av vårdnadshavare i projekt- och vardagsundervisning samt utvecklande av förskolans berättelser i lärloggar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi förväntar oss en god samverkan med vårdnadshavare och barn samt stärkta pedagoger i relation med hemmen.
• Förskolan ska samarbeta med hemmen för att ge barnen möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar (LpFö-18).
• Genom Föräldrasupportens film förväntar vi oss att vårdnadshavares förståelse ökar så att barn får möta motstånd och på så sätt stärka barnets resiliens. Filmen sprids via media.
  

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla barn kan bli sitt bästa jag.
Utbildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. (Lpfö-18)
Det är viktigt att träna barns förmågor till att kommunicera och att hitta strategier för att kunna lösa sociala olyckshändelser tillsammans med varandra. Genom att träna barns förmågor till att kommunicera, hitta strategier och lösa sociala olyckshändelser stärks barns resiliens.
Arbetet med barns styrkor fortgår utifrån pågående processer. Analyser visar att barn behöver få hjälp och stöd i konflikthantering liksom pedagoger behöver få syn på sitt förhållningssätt för att kunna ge stöd till barn.
Barns delaktighet ska stärkas genom att skapa möjligheter att få vara med om att förbereda, genomföra och avsluta det som pågår.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde delar med sig av goda exempel för att inspirera andra i arbetet med barns styrkor.

• Ögonblicksforskning/Pedagogers beteende/Pedagogers förhållningsssätt-Hur medlar jag i barns konflikter?
• Kartläggning av konflikter och observationer i barngrupp genom att använda ett observationsdokument.
• Analys och reflektion av kartläggning i nätverksgrupper på förskoleområdet.
• Analys av medling av barns konflikter på SKA-dagar i nätverk.
• Se det goda-Implementering av kommunikationskarta. (Elin Larsson 2026)
• Dilemmamöten kring barns konflikter och konflikthantering i nätverk och på respektive förskola.
• Förskoleområdets Sociala förbandslåda ska implementeras under låsåret 2026/2027.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barns medvetenhet om konflikthantering ökar.
• Barn får tillgång till fler verktyg för konflikthantering.
• Barns förståelse för andras perspektiv ökar.
• Barns resiliens ökar.
• Pedagogernas förmåga att medvetet ge stöd till barnen ökar.
• Genom att pedagogerna blir medvetna om sitt eget beteende skapas ökad förståelse för hur det påverkar barnen.
• Som pedagog ska man bidra till barns sociala välbefinnande genom att skapa inkluderande miljöer där varje barn blir sett, lyssnat på och uppskattat.

Utvecklingsområden:

• Språk
• Matematik
• Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att barnen utvecklar språk och matematik genom fokusord, boksamtal, TAKK, bildstöd och projekterande arbetssätt.

Forskning av Vygotskij, Alexander och Säljö visar att språk och tänkande utvecklas i samspel med andra.

I Skolverkets modul "Matematik och språkutveckling" betonas att barn utvecklar matematiska begrepp genom kommunikation, lek, samtal och olika uttrycksformer

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Använda fokusord, högläsning, boksamtal, TAKK och bildstöd i undervisningen.
Erbjuda undervisning genom flera uttrycksformer, exempelvis bild, musik, rörelse och drama.

Delta i Läslyftet, modulen "Språkutveckling och matematik."

Skapa tillgängliga lärmiljöer med ökat användande av TAKK, bildstöd och anpassningar.
Använda Unikum och årshjulet för att följa upp och utveckla undervisningen systematiskt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen får ökade möjligheter att uttrycka sig, kommunicera och använda olika uttrycksformer i sitt lärande.

De utvecklar en djupare förståelse för språk, begrepp och matematiska samband samt får större delaktighet i undervisningen.

Genom pedagogisk dokumentation, observationer och analys i det systematiska kvalitetsarbetet följer vi barnens progression. Vi ser hur barnen använder språk, begrepp och uttrycksformer i lek, undervisning och vardagliga situationer. Uppföljning och analys i SKA visar barnens progression över tid.

Utvecklingsområde: Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att barnen utvecklar språk och matematik genom fokusord, boksamtal, TAKK, bildstöd och projekterande arbetssätt.

Forskning av Vygotskij, Alexander och Säljö visar att språk och tänkande utvecklas i samspel med andra.

I Skolverkets modul "Matematik och språkutveckling" betonas att barn utvecklar matematiska begrepp genom kommunikation, lek, samtal och olika uttrycksformer.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Synliggöra matematik i lek, vardag och undervisning.
• Arbeta med matematiska begrepp genom samtal och utforskande.
• Ge barnen möjlighet att samtala, resonera och använda matematiska begrepp.
• Erbjuda undervisning genom flera uttrycksformer, exempelvis bild, musik, rörelse och drama.
• Delta i Läslyftet, modulen "Språkutveckling och matematik."
• Använda Unikum och årshjulet för att följa upp och utveckla undervisningen systematiskt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp i lek, vardag och undervisning. De får ökad möjlighet till ökad förståelse för samband mellan begrepp samt större möjligheter att resonera, kommunicera och lösa problem.

Genom observationer och pedagogisk dokumentation ser vi att barnen använder matematiska begrepp, upptäcker samband och resonerar kring matematik i olika sammanhang. Uppföljning och analys i SKA visar barnens progression över tid.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan behöver utveckla observationer, dokumentation och analys för att tydligare synliggöra barns lärande och progression.

Katinka Vikingsen beskriver i "Meningsskapande analys i förskolan" att analysen är avgörande för att förstå vilka effekter undervisningen får för barnen och för att kunna välja rätt utvecklingsinsatser.
Genom ett stärkt SKA-arbete, dokumentation i Unikum och varierade observationsmetoder kan vi utveckla likvärdigheten och bättre möta barns olika behov.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Synliggöra barns lärande genom observationer och pedagogisk dokumentation.
• Följa barns progression och anpassa undervisningen utifrån identifierade behov.
• Utveckla gemensamma observations- och analysmetoder.
• Stärka dokumentation och uppföljning i Unikum.
• Fördjupa analysarbetet i SKA för att synliggöra effekter av undervisningen över tid.
• Arbeta för ökad likvärdighet i lärmiljöer, arbetssätt och barnhälsoarbete mellan avdelningarna.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnens progression synliggörs tydligare och undervisningen kan bättre anpassas efter deras behov. Det leder till ökad likvärdighet, tidigare stödinsatser och bättre förutsättningar för varje barns utveckling och lärande.

Genom observationer, pedagogisk dokumentation och analyser i SKA och Unikum kan vi följa barns progression, se effekter av undervisningen och säkerställa att våra insatser leder till ökad kvalitet och likvärdighet.

Utvecklingsområden:

• Hållbar framtid
• Hundraspråklig kommunikation
  

Utvecklingsområde: Hållbar framtid

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen påvisar fortsatt behov av att utveckla och befästa den transdisciplinära förståelsen för Hållbar Framtid genom ekologisk, social, ekonomisk känslighet, där den existentiella dimensionen blir en hävstång för att nå hållbarhet och välbefinnande. Fördjupat arbete med begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati utifrån barns perspektiv kopplat till medveten och meningsskapande undervisning i relation till konst och välbefinnande.

Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som underlag till vårt uppdrag. Under året tar vi del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar i kollegiala forum. Vi kopplar till Eidevald (2025) Rätt start i livet - så lyfter vi svensk förskola samt Vahlberg (2025), Öhman (2021) och Hellberg Björklund (2023).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Lpfö 18/25, Plan mot kränkande behandling och Barnkonventionen samt strävar efter att en positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur olika val som människan gör påverkar en Hållbar Framtid och förskolan som demokratisk mötesplats.

Utveckla våra lärmiljöer och variation av lärverktyg så att alla barn, oavsett förutsättningar, erbjuds möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt.
Arbetslagen har en Processplan med mål, syfte och strategier kopplat till utvecklingsområdet som vi bär med i mötet med barnen. Organisationen stödjer kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell med underlag för SKA. Fördjupade reflektioner kring förskolans processkvalitet och relationella sammanhang.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en fördjupad medvetenhet kring den transdisciplinära förståelsen för området Hållbar Framtid samt prioriterade begrepp, i relation till konst och välbefinnande - närvaron och samspelet mellan naturen och det moderna samhället och att det omsätts i arbetet med barnen. Det ska synas i förhållningssätt, organisation, miljöer och material samt omsorgen om alla delar för att skapa en likvärdig utbildning och en demokratisk, social och kulturell arena med mötesplatser ur ett normmedvetet perspektiv.

Vi synliggör utvecklingsområdet och dess effekter i utbildningen och undervisningen kontinuerligt, genom pedagogisk dokumentation, reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar samt genom handledning och i SKA-grupper.

Utvecklingsområde: Hundraspråklig kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen påvisar fortsatt behov av att utveckla och befästa förståelsen för Hundraspråklig kommunikation där alla uttryckssätt ingår. Vi utvecklar begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati i relation till konst och välbefinnande - närvaron och samspelet mellan naturen och det moderna samhället. Vi fortsätter reflektera kring lärmiljöer och lärverktyg samt fördjupa oss i medveten och meningsskapande undervisning genom pedagogisk dokumentation.

Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som underlag till vårt uppdrag. Under året tar vi del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar i kollegiala forum. Vi kopplar till Eidevald (2025) Rätt start i livet - så lyfter vi svensk förskola samt Vahlberg (2025), Öhman (2021) och Hellberg Björklund (2023).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Lpfö 18/25, Plan mot kränkande behandling och Barnkonventionen. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar och möjligheter att kunna tänka, lära, reflektera, uppleva, gestalta samt kommunicera, lyssna och förhandla i olika sammanhang och för skilda syften genom olika uttrycksformer och variation av lärverktyg.

I det språkutvecklande arbetet fortsätter vi erbjuda alla barn, oavsett förutsättningar, möjlighet att lära och utvecklas genom ST(R)EAM, interaktiv högläsning, konstupplevelser och hundraspråklig kommunikation.
Arbetslagen har en Processplan med mål, syfte och strategier kopplat till utvecklingsområdet som vi bär med i mötet med barnen. Organisationen stödjer kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell med underlag för SKA. Fördjupade reflektioner kring förskolans processkvalitet och relationella sammanhang.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss fördjupad förståelse kring Hundraspråklig Kommunikation samt begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati i relation till konst och välbefinnande - närvaron och samspelet mellan naturen och det moderna samhället, där alla uttryckssätt ingår så att de omsätts i arbetet med barnen. Vi förväntar oss att pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt där olikheter berikar, där tillit, kommunikation, tiden och tillsammansskapet är viktiga aspekter ur ett normmedvetet perspektiv. Barnen får med sig språkliga erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.
Vi synliggör utvecklingsområdet och dess effekter i utbildningen och undervisningen kontinuerligt, genom pedagogisk dokumentation, reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar samt genom handledning och i SKA-grupper.

Utvecklingsområden:

• Språk
• Hälsa och välbefinnande - rörelse
  

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vårat arbete med språkutveckling har vi inte utforskat på djupet fullt så mycket som vi hade önskat.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Intresse för bokstäver samt förståelse för hur skriftspråk och symboler som kan användas för att förmedla budskap.

Litteratur:
Att utveckla barns förmågor i förskolan (Petri Partanen)
"Språkutveckling och barns tänkande vävs samman och är helt beroende av varandra"
"Barn som får utveckla sina förmågor och lyckas i förskolan bygger upp ett starkare välbefinnande"

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Med STREAM som verktyg ger vi förutsättningar för barnen att undersöka, experimentera och skapa, samtidigt som barnen får sätta ord på det de gör och ställa hypoteser.
• Dela oss i mindre grupper.
• Organisera för innedagar - utedagar.
• Utveckla språkrika lärmiljöer.
• Litteraturseminarium och kollegialt lärande med boksamtal.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att pedagogerna gett barnen förutsättninar att utvecklas
• Att barnen visar ökat intresse för användningen av skriftspråk och symboler
• Vi ser att vi är på rätt väg när vi skapat tydliga strukturer i lärmiljön och använder oss av vald litteratur som inspiration.
• Genom intervjufrågor/observation/reflektion och dokumentation med barnen ser vi att lärande har skett.

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande - rörelse

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vårat arbete med rörelse förra året har gett effekt och eftersom det är ett viktigt område ser vi det som viktigt att fortsätta utveckla det arbetet ännu mer.
I fjolårets analys ser vi att vi behöver arbeta mer med utbildningens fysiska och visuella lärmiljö, men även utemiljön.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, samt förståelse för hur viktigt det är med rörelse och att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande (Lpfö 18, rev 25)

Litteratur:
Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande (Margaretha Öhman)
Att utveckla barns förmågor i förskolan (Petri Partanen)
"Barn som mår bra lär sig bättre"
"Barn som får utveckla sina förmågor och lyckas i förskolan bygger upp ett starkare välbefinnande"

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Erbjuda både planerade och spontana lärtillfällen med lustfylld rörelse på olika sätt. Dessa ska ske såväl inomhus, utomhus och vid utflykter i närområdet utanför förskolan samt i både mindre och större grupper, för att alla individer ska få förutsättning att känna sig bekväm att delta på sitt sätt.
• Vi anpassar lärmiljöerna för att gynna hälsa och välbefinnande.
• Pedagogerna utvecklar utemiljön och startar aktivitetsstationer.
• Litteraturseminarium och kollegialt lärande med boksamtal.
• Använda oss av SPSM:s tillgänglighetsmodell som stöd för att främja hälsa och välbefinnande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi ser att vi är på rätt väg när vi skapat tydliga strukturer i lärmiljön och använder oss av vald litteratur som inspiration.
• Att pedagogerna uppmuntrar barnen att vilja vara med i rörelse och att vi ser att fler barn själv tar initiativ till rörelse.
  

Utvecklingsområden:

• Familjeallians
• Välbefinnande
  

Utvecklingsområde: Familjeallians

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Samverkan med familjerna är en viktig utgångspunkt för att skapa goda relationer. Samarbete ska ske på nära och förtroendefullt sätt med hemmen (LpFö-18)
Fokus för samverkan bör vara på barnets utveckling och lärande. Analyser har visat att det uppstår dilemman i samverkan med hemmen. Kommunikation med hemmen kan vara svårt, utmanande och kan många gånger skapa osäkerhet hos pedagogerna. Studie genomförd av Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014) visar att pedagoger och vårdnadshavare har olika förväntningar på förskolan. Pedagoger har fokus på lärande medan vårdnadshavare har fokus på barnets sociala situation. Enligt Markström och Simonsson (2017) är introduktionsperioden avgörande för hur delaktighet utvecklas under barnets resterande förskoletid.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde som arbetar tillsammans med de allra yngsta barnen provar en variant av introduktion på förskolan. Vårdnadshavare förväntas ha en mer föräldraaktiv roll under introduktionen/relationsprocessen. Yngre barn behöver en långsam och mer relationsbaserad introduktion.
För att stärka pedagogerna i sin samverkan med hemmen genomförs fortbildning "Svåra samtal", samverkan med Föräldrasupporten, litteraturseminarium "Vårdnadshavare i förskolan - förtroendefulla relationer för professionellt samarbete" (Alnervik, Öhman, Andersstaf, Wennefors ( 2024), Bokcafé för barn och vårdnadshavare, introduktionsmöten inför start på höstterminen, film till vårdnadshavare om hur man kan stärka barns resiliens, involvering av vårdnadshavare i projekt- och vardagsundervisning samt utvecklande av förskolans berättelser i lärloggar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi förväntar oss en god samverkan med vårdnadshavare och barn samt stärkta pedagoger i relation med hemmen.
• Förskolan ska samarbeta med hemmen för att ge barnen möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar (LpFö-18).
• Genom Föräldrasupportens film förväntar vi oss att vårdnadshavares förståelse ökar så att barn får möta motstånd och på så sätt stärka barnets resiliens. Filmen sprids via media.
  

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla barn kan bli sitt bästa jag.
Utbildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. (Lpfö-18)
Det är viktigt att träna barns förmågor till att kommunicera och att hitta strategier för att kunna lösa sociala olyckshändelser tillsammans med varandra. Genom att träna barns förmågor till att kommunicera, hitta strategier och lösa sociala olyckshändelser stärks barns resiliens.
Arbetet med barns styrkor fortgår utifrån pågående processer. Analyser visar att barn behöver få hjälp och stöd i konflikthantering liksom pedagoger behöver få syn på sitt förhållningssätt för att kunna ge stöd till barn.
Barns delaktighet ska stärkas genom att skapa möjligheter att få vara med om att förbereda, genomföra och avsluta det som pågår. 1/3-1/3-1/3.
Globala mål 3 och 16.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde delar med sig av goda exempel för att inspirera andra i arbetet med barns styrkor.

• Ögonblicksforskning/Pedagogers beteende/Pedagogers förhållningsssätt-Hur medlar jag i barns konflikter?
• Kartläggning av konflikter och observationer i barngrupp genom att använda ett observationsdokument.
• Analys och reflektion av kartläggning i nätverksgrupper på förskoleområdet.
• Analys av medling av barns konflikter på SKA-dagar i nätverk.
• Se det goda-Implementering av kommunikationskarta. (Elin Larsson 2026)
• Dilemmamöten kring barns konflikter och konflikthantering i nätverk och på respektive förskola.
• Förskoleområdets Sociala förbandslåda ska implementeras under låsåret 2026/2027.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barns medvetenhet om konflikthantering ökar.
• Barn får tillgång till fler verktyg för konflikthantering.
• Barns förståelse för andras perspektiv ökar.
• Barns resiliens ökar.
• Pedagogernas förmåga att medvetet ge stöd till barnen ökar.
• Genom att pedagogerna blir medvetna om sitt eget beteende skapas ökad förståelse för hur det påverkar barnen.
• Som pedagog ska man bidra till barns sociala välbefinnande genom att skapa inkluderande miljöer där varje barn blir sett, lyssnat på och uppskattat.

Utvecklingsområden:

• Leka och lära
• Normer och värden
• Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)
  

Utvecklingsområde: Leka och lära

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Lpfö: "Omsorg utveckling och lärande: Ge varje barn förutsättning att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära".
• Vi vill fortsätta arbetet med att ge alla barn förutsättningar att leka och lära
  genom att:
  - skapa tydliga och inspirerande lärmiljöer/ett gemensamt förhållningsätt/en tydlig organisation.
• Vi kommer att luta oss mot Margareta Öhmans bok "Barns psykiska hälsa och välbefinnande" samt blicka tillbaka till Katinka Vikingsens bok "Rum för lärande".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Jobba tematiskt i mindre grupper.
• Pedagogens uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgå ifrån barnens frågeställningar.
• Skapa inspirerande och kreativa miljöer som stödjer målet.
• Alla pedagoger får utbildning i "Tydliggörande pedagogik", genom Förskoleforum.
• Kollegialt lärande på pedagogiskt forum.
• Handledning i arbetslagen tillsammans med pedagogista.
• Aktivt integrera olika lärverktyg i Temat.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barn som leker och lär sig genom leken.
• Att miljöerna bjuder in till lek och lärande.
• Att alla barn fått möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar.
• Att vi genom pedagogiska dokumentationer i Unikum kan vi följa arbetet med barnen och i arbetslaget, också rektor och övriga kollegor kan följa arbetet och utvecklingen - kollegialt lärande.

Utvecklingsområde: Normer och värden

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lpfö: "Respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna".
Att värna om alla barns psykiska hälsa måste vara det viktigaste vi gör eller? Har alla barn sunda relationer och känner de sig inkluderade?

Vi behöver reflektera och fördjupa oss kring vårt förhållningssätt och hur vi skapar sunda relationer och inkluderar alla. Vi kommer att läsa Margareta Öhmans bok "Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande"/barnkonventionen.
"Rätt start i livet - så lyfter vi svensk förskola", Christian Eidevalds rapport

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Jobba tematiskt i mindre grupper.
• Pedagogens uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgå ifrån barnens frågeställningar.
  
• Skapa inspirerande och kreativa lärmiljöer som stödjer målet.
  
• Relationsskattning i början på terminen.
• Kollegialt lärande på pedagogiskt forum.
• Handledning i arbetslagen tillsammans med pedagogista.
• Tillsammans läsa och reflektera över texter i Margareta Öhmans bok "Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande".

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att alla barn fått förutsättning att växa och lära sig.
• Att alla barn känner sig inkluderade och upplever att de kan och behövs.
• Att vi genom pedagogiska dokumentationer i Unikum kan vi följa arbetet med barnen och i arbetslagen, också rektor och övriga kollegor kan följa arbetet och utvecklingen - kollegialt lärande.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lpfö: "Analysera resultaten av utvärderingar i syfte att utveckla förskolans kvalité och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättning för utveckling och lärande".
Vi vill fortsätta att utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete och att barnens utveckling och lärande kontinuerligt och systematisk följs.

Vi utgår ifrån Skolverkets; Kvalitetsarbete i praktiken, samt faktorer för framgångsrik skolutveckling.
Katinka Vikingsens föreläsning och bok "Meningsskapande Analys i förskolan"

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Alla pedagoger dokumenterar och reflekterar i Unikum varje vecka.
• Varje vecka skriver en pedagog/avdelning veckobrev till vårdnadshavarna för att delge delar av veckans lärprocesser.
• Handledning för alla arbetslag som stöd i utvecklingen.
• Ge och få återkoppling på analyserna när vi utvärderar.
• Rektor och ledningsstöd fortbildar sig genom Katinka Vikingsens föreläsning och bok "Meningskapande analys i förskolan".

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att alla arbetslag dokumenterar och följer barnens processer genom dokumentationer och reflektioner i Unikum, och att vi på så sätt utvecklar vår undervisning och utbildning.
• Att rektor följer och återkopplar på dokumentationerna.
• Att alla arbetslag får återkoppling på analyserna vid utvärderingar, ett sätt att utveckla dessa.
• Vi kan följa arbetet i Unikum.

Utvecklingsområden:

• Språk och kommunikation
• Lärmiljö, hälsa och välbefinnande
  

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt regeringens STEAM strategi behöver barnen ges tillgång, tillhörighet, erkännande och progression. Detta bidrar till att skapa förutsättningar för både jämställdhet och en hållbar kompetensförsörjning inom STEAM.

Mål:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Lpfö, 25).

Mål:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld (Lpfö, 25).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Arbetslaget ska följa upp varje barns individuella förändrade kunnande genom att kartlägga förförståelse samt följa upp, detta görs i barnets samtalsmall i unikum.

Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens
möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål (Lpfö, 25).

Vi ska arbeta projekterande där dom olika delarna (språk och STEAM) bildar en helhet och sätts i sammanhang där barnen kan undersöka och möta de prioriterade läroplansmålen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vilka effekter förväntar vi oss?

• Barnen utvecklar fördjupad förståelse för naturvetenskapliga fenomen inom växter och djur genom att undersöka, pröva och ompröva.
• De använder ett rikare språk och fler begrepp i meningsfulla sammanhang kopplade till STEM.
• En tydlig progression i lärandet synliggörs över tid.

Hur vet vi att vi är på väg?

• Barnen använder begrepp kopplade till språk och STEAM i lek och samtal.
• Dokumentation i Unikum visar förändrat kunnande över tid.

Utvecklingsområde: Lärmiljö, hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Barn som rör på sig utvecklar sin kroppsuppfattning, motorik och koncentrationsförmåga. Forskning visar att vanor vi får som barn ofta följer med när vi blir äldre. Aktiva barn blir ofta aktiva vuxna. Vilka vanor vi får med oss från förskoleåldern kan därför ha stor betydelse. - Generation PEP

Mål:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse
för hur viktigt det är med rörelse och att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande (Lpfö, 25).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Arbetslaget ska utgå från Generation PEP och Riksidrottsförbundets 12 grundmotoriska grundformer i att skapa rika och varierade lärtillfällen.

När vuxna visar glädje i rörelse, nyfikenhet att prova nytt och ett positivt förhållningssätt till kroppen, skapas goda förutsättningar för barn att utveckla sunda vanor. Det handlar inte om prestation, utan om rörelseglädje, delaktighet och att få känna: “Jag kan, jag vågar och det är roligt!”

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vilka effekter förväntar vi oss?

• Barnen upplever rörelseglädje och lust att vara aktiva.
• Barnen vågar prova nya rörelser och utmaningar.

Hur vet vi att vi är på väg?

• Vi ser progression i motoriska färdigheter.
• Barnen deltar aktivt och visar glädje i rörelse och återhämtning.

Utvecklingsområden:

• Undervisning, dokumentation och uppföljning i förskola
• Undervisning, språkutveckling, matematik
  

Utvecklingsområde: Undervisning, dokumentation och uppföljning i förskola

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Undervisning, dokumentation och uppföljning i förskolan är centrala delar i utbildningen enligt Lpfö 18. Genom att planera, följa upp, dokumentera och analysera undervisningen skapas förutsättningar att synliggöra barns utveckling och lärande samt att utveckla utbildningen i riktning mot läroplanens mål. Ett systematiskt arbete bidrar också till ökad likvärdighet och till att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Varför viktigt?
Nuläge: I vår uppföljning ser vi att dokumentation och reflektion genomförs i arbetslagen, men att kopplingen mellan dokumentation, analys och fortsatt planering behöver bli tydligare. Vi behöver därför utveckla ett mer systematiskt arbetssätt där undervisningen följs upp gemensamt och där barns lärprocesser används som grund för nästa steg.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Genomföra regelbundna observationer av undervisningen och barns lärprocesser.
• Använda dokumentation vid reflektionstillfällen för att analysera vad barnen fått möjlighet att utveckla.
• Identifiera arbetssätt som varit gynnsamma och vad som behöver förändras eller fördjupas.
• Använda planeringen i Unikum som ett levande verktyg för innehåll, syfte och fortsatt utveckling.
• Skapa processvägg till varje grupp.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnens lärande synliggörs tydligare.
• Undervisningen utvecklas utifrån dokumentation och analys.
• Arbetslaget får bättre underlag för fortsatt planering.
• Kopplingen mellan mål, genomförande och uppföljning stärks.
• Likvärdigheten i utbildningen ökar.
• Skapa en planering i UNIKUM, Skolbanken.

Utvecklingsområde: Undervisning, språkutveckling, matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Matematik och Språket är en viktig del i banens lärande och ska vara en naturlig del i undervisningen.
Ökad kunskap och kompetens hos pedagoger ger utvecklade möjligheter för barns lärande.

Litteratur/ Forskning:
Förskolans matematik Skolverket,
Läsa och berätta Skolverket,
Språkfrämjande arbete i förskolan (Gniste, Öirnet, 2024)
Låt leken främja språket (Öhman, 2022)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande
• Fortsätta utveckla undervisningen och jämställdhet i förskolan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnen har med sig erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet och den fortsatta skolgången.
• Lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.
• Tillgängliga miljöer på förskolan som inspirerar och utmanar till samspel och utforskande.
• Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområden:

• Normer och värden
• Språk och kommunikation

Utvecklingsområde: Normer och värden

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utbildningen ska präglas av demokratiska värderingar samt ge barnen möjlighet att reflektera över känslor, relationer och livsfrågor (Skolverket, 2025). För att barn ska ges förutsättningar att delta i sociala sammanhang och utveckla förståelse för andra behöver utbildningen vara tillgänglig, tydlig och anpassad utifrån barns behov och förutsättningar.

Specialpedagogiska skolmyndigheten visar på betydelsen av tillgängliga lärmiljöer för att möjliggöra delaktighet och lärande. Forskning av bl.a Eva Johansson (2014) visar att empati, medkänsla och ansvarstagande utvecklas i relationer där barns perspektiv, erfarenheter och känslor tas tillvara. Forte (2023) lyfter samtidigt att barns delaktighet, tillhörighet och engagemang i utbildningens aktiviteter är betydelsefulla faktorer för välbefinnande och psykisk hälsa.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Utbildningen ska medvetet utformas för att synliggöra och förankra allas lika värde, respekt, empati och medkänsla. Pedagogerna ska använda ett relationellt förhållningssätt och tillgängliga lärmiljöer för att skapa förutsättningar för delaktighet, förståelse och samspel. Barnens erfarenheter och frågor ska tas tillvara som utgångspunkt för utbildningen och för samtal om känslor, perspektiv och människors olikheter.

Pedagogerna ska utforma utbildningen så att barnen erbjuds sammanhang där de ges möjlighet att vara engagerade och där normer och värden integreras i såväl planerade som spontana undervisningssituationer.

Genom att systematiskt dokumentera och analysera hur organisation, lärmiljöer och pedagogernas förhållningssätt bidrar till barns möjligheter att utveckla empati, medkänsla, inlevelse och eget engagemang ska arbetslagen utveckla den fysiska, sociala och pedagogiska miljön.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att barnen ges ökade förutsättningar att utveckla empati, medkänsla, inlevelse och förståelse för olika perspektiv. Det kan bidra till att barnen erfar delaktighet och gemenskap samt visar hänsyn i samspel med andra. Genom att utbildningen erbjuder tillgängliga lärmiljöer och tydligt stöd i sociala sammanhang ska barnen få förutsättningar att utveckla resiliens, förstå sig själva och andra samt vilja och våga ge sig hän i såväl bekanta som nya situationer.

Vi vet att vi är på rätt väg när dokumentationen visar att utbildningen skapar förutsättningar för inkluderande samspel och att barnen uttrycker medkänsla, upplever sig som en tillgång samt visar förståelse för olika perspektiv.

Resultaten används för att analysera och vidareutveckla utbildningen utifrån barnens behov och förutsättningar.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 18, rev. 2025) ska förskolan ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk, ett rikt ordförråd och förmåga att kommunicera, uttrycka tankar, ställa frågor och skapa mening i samspel med andra. Förskolan ska också ge barnen möjlighet att möta och använda olika uttrycksformer, såsom talat språk, litteratur, bild, tecken, digitala verktyg, drama, dans och skapande.

Språket är avgörande för barns möjligheter att uttrycka tankar, känslor, erfarenheter och behov samt för att förstå och samspela med andra. Analysen av förskolans resultat visar att ett medvetet språkstödjande arbetssätt behöver genomsyra utbildningen för att ge alla barn likvärdiga möjligheter att utveckla sitt språk. Forskning av bland annat Ann S. Pihlgren (2023), visar att högläsning, rika samtal och ett aktivt arbete med ord och begrepp bidrar till barns språk-, kommunikations- och litteracitetsutveckling samt stärker deras möjligheter till delaktighet och lärande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Utbildningen ska medvetet utformas på ett språkstimulerande sätt där språk, kommunikation och litteratur ges en tydlig plats. Pedagogerna ska använda ett språkstödjande arbetssätt genom högläsning, samtal, tillgängliga lärmiljöer samt ett medvetet bruk av ord och begrepp.

Barnen ska ges möjlighet att möta flera språk och olika uttrycksformer som stödjer kommunikation, delaktighet och lärande. Förskolans bibliotek ska användas aktivt för att väcka intresse för litteratur och berättelser. Barnens erfarenheter, intressen och uttryck ska tas tillvara som utgångspunkt för utbildningen.
Genom att systematiskt dokumentera och analysera hur organsiation, lärmiljöer och pedagogernas förhållningssätt bidrar till barns möjlighet till språkutveckling ska verksamheten utvecklas.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att barnen ges ökade förutsättningar att utveckla sitt språk, sitt ordförråd och sin förmåga att kommunicera på olika sätt och i skilda sammanhang. Utbildningen ska bidra till att barnen visar intresse för litteratur, högläsning och berättande samt ges möjlighet att uttrycka tankar, erfarenheter och känslor genom en variation av uttryckssätt. Barnen ges även ökade möjligheter att förstå och tolka andra människors budskap, perspektiv och uttryck i olika kommunikativa sammanhang.

Vi vet att vi är på rätt väg när dokumentation, observationer och reflektioner visar att utbildningen skapar förutsättningar för ett aktivt språkanvändande, kommunikation och ett ökat intresse för litteratur.

Resultaten används för att vidareutveckla utbildningen utifrån barnens behov och förutsättningar.

Utvecklingsområden:

• Växter, djur och naturvetenskap

Utvecklingsområde: Växter, djur och naturvetenskap

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Undervisningen ska väcka barnens nyfikenhet för naturen och ge dem möjlighet att undersöka växter och djur i närmiljön. Genom lek, samtal, observationer och praktiska undersökningar får barnen utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt.

När barn får undersöka växter, djur och naturfenomen i sin närmiljö utvecklar de både nyfikenhet, förståelse för ekologiska samband och omsorg om det levande. Pedagogens roll är att fånga barnens frågor, uppmuntra hypoteser och skapa undervisning där hållbar utveckling blir konkret genom lek, observationer, samtal och praktiskt görande. Barn, natur och hållbar utveckling (Anna Thoresson, 2024).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap samt kunskaper om växter och djur (Lpfö, s. 15).

Undervisningen ska ge barnen möjlighet att utveckla Solkattens trädgård genom att utforska växter, djur och förändringar i naturen. Barnen får ställa frågor, pröva idéer och utveckla förståelse för vad levande organismer behöver, samtidigt som omsorgen om djur, växter och närmiljö stärks.

Barnens frågor och intressen styr vilka växter, djur och naturfenomen gruppen undersöker vidare. Barnen får välja material, föreslå undersökningsmetoder och vara med och planera för hur upptäckterna ska visas.

Pedagogerna utgår från barnens frågor, erfarenheter och hypoteser och stödjer deras utforskande genom öppna frågor, tid för undersökande och återkommande reflektion. Genom anpassat material, lämplig gruppstorlek och stöd skapas förutsättningar för att alla barn ska kunna delta.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Förväntade effekter

• Barnen visar ökad nyfikenhet för naturen genom att ställa frågor, undersöka och samtala om växter, djur och naturfenomen i närmiljön.
• Barnen får ökad omsorg om växter, djur och närmiljö genom att vara delaktiga i att sköta, förändra och följa utvecklingen i Solkattens trädgård.
• Alla barn ges möjlighet att delta i utforskandet utifrån sina förutsättningar genom anpassat material, stöd, gruppstorlek och varierade arbetssätt.
• Arbetslaget utvecklar en mer medveten undervisning där naturvetenskap och hållbar utveckling blir konkret genom lek, samtal, observationer och praktiskt görande.

Pedagogerna observerar kontinuerligt för att reflektera över arbetet och synliggöra progression. Utvärdering sker genom systematisk uppföljning av undervisningen. Lärloggar i Unikum används som underlag för reflektion, analys och utveckling av kvalitet och likvärdighet. Arbetet sammanfattas och analyseras i UG samt vid förskolans kvalitetsdagar.

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande genom dans och identitetsskapande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Ohälsa i samhället ökar och går ner i åldrarna och vi vill motverka detta genom att lägga grunden för en hälsosam livsstil. Vi vill även värna barnens demokratiska rättigheter genom att stärka barnens identitet och självkänsla samt förmågan att göra sin röst hörd.
Vi ser i vår analys att dansen är ett uttryckssätt som tilltalar många och att barnen utvecklat sitt självförtroende i att uttrycka sig och stärkt gruppkänslan, därför vill vi fortsätta och fördjupa oss i dansen.

Forskning visar att dans ger barnen tillgång till hela sitt känsloregister och blir ett redskap för social och emotionell utveckling, Cecilia Dahlgren. Forskning visar också att dans har många hälsoegenskaper, frigör oxytocin och endorfiner samt minskar stresshormoner i blodet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kommer i projektform att bearbeta boken "Tant sol" av Lotta Geffenblad. Genom att utforska boken via samtal och reflektion tillsammans med olika estetiska uttryckssätt vill vi utveckla vårt arbete med lek dans och rörelse. Vi strävar efter att med barnens intresse och nyfikenhet som grund främja barns delaktighet samt deras fysiska och psykiska hälsa genom dans. Vi kommer att ha organiserade danstillfällen i olika konstellationer, både i projekten och övriga aktiviteter. Vi kommer även att skicka ytterligare två pedagoger till dansutbildningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi förväntar oss att barnen utvecklar en trygghet i att delta i dansaktiviteter och att de själva efterfrågar dans som en naturlig del av verksamheten.
• Vi vill att barnen ska kunna uttrycka sig på olika sätt, både verbalt och icke-verbalt.
• Vi hoppas att barnens känsla av tillhörighet och gemenskap i gruppen ökar när de får uppleva och skapa tillsammans.
• På sikt förväntar vi oss att barnen blir tryggare i sig själva, vågar göra självständiga val och känner tilltro till sin egen förmåga.
• Vi ser att utveckling sker när barnen tillsammans med andra, material och miljöer, uttrycker sig genom dans, rörelse och andra estetiska uttrycksformer.
• Vi ser att utveckling sker när barnen utvecklar trygghet i sig själva och respekt för andras sätt att uttrycka sin identitet.

Utvecklingsområden:

• Språkutveckling
• Lärmiljöer utomhus

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån analysen ser vi att barnens språkliga förmåga utvecklas positivt, men att det finns variationer i taltid, delaktighet och behov av differentiering. För att alla barn ska få likvärdiga möjligheter behöver det språkutvecklande arbetet bli mer medvetet i alla situationer.

Forskning visar att språk utvecklas genom interaktion, samtal, högläsning och deltagande i meningsfulla sammanhang.

Detta kopplar till målet i Lpfö18 rev.25 om att barn ska utveckla intresse för litteratur samt förmåga att uttrycka, tolka och samtala.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

I barngruppen kommer vi att arbeta med högläsning, samtal och berättande i mindre grupper för att skapa goda förutsättningar för delaktighet och språklig utveckling. Vi skapar fler tillfällen för taltid och dialog i både lek och planerad undervisning samt använder TAKK, bildstöd och varierade uttrycksformer för att stärka barns möjligheter att kommunicera och uttrycka sig.

Organisatoriskt planerar vi undervisningen med ett tydligt språkligt syfte och följer systematiskt upp barns delaktighet och taltid. Det kollegiala lärandet utvecklas vidare med fokus på språkutvecklande arbetssätt, vilket bidrar till ökad samsyn och likvärdighet i undervisningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

De förväntade effekterna är att barnen blir mer språkligt aktiva, delaktiga och trygga i sin kommunikation.

Barnen ges fler möjligheter att uttrycka sig, bli lyssnade på och utveckla sitt språk i olika sammanhang.

Vi följer utvecklingen genom observationer, dokumentation, barnintervjuer och analys av barns taltid, samspel och språkliga uttryck.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer utomhus

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen visar att utemiljön har stor betydelse för barns lek, rörelse och lärande, men att undervisningens innehåll och syfte behöver bli tydligare för ökad likvärdighet.

Forskning visar att lärande i naturmiljöer främjar barns hälsa, nyfikenhet, samspel och förståelse för naturvetenskapliga fenomen.

Dett kopplar till målet i Lpfö18 rev.35 om att barn ska utveeckla förståelse för naturvetenskap, växter, djur samt kemiska och fysikaliska fenomen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

I barngruppen kommer vi att planera undervisning utomhus som bygger på lek, rörelse och utforskande där barnen ges möjlighet att undersöka, benämna och samtala om det de upptäcker i naturen.

Organisatoriskt tydliggörs kopplingen till läroplanens mål och en gemensam struktur för planering och uppföljning utvecklas för att stärka likvärdigheten mellan avdelningar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

De förväntade effekterna är att barnen blir mer engagerade, aktiva och nyfikna i sitt lärande samt utvecklar en ökad förståelse för naturen och naturvetenskapliga fenomen.

Barnen ges fler möjligheter att lära genom lek och rörelse i en hälsofrämjande miljö.

Uppföljning sker genom observationer, dokumentation och analys av barns utforskande, delaktighet och språkanvändning i utemiljön.

Utvecklingsområden:

• Språk
• Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen av nuläget visar att förskolan har ett fortsatt behov av att arbeta systematiskt och långsiktigt med barns språkutveckling i syfte att befästa tidigare utvecklade kunskaper. Ett identifierat utvecklingsområde är att ytterligare stärka barnens språkliga kreativitet och ordförråd, då detta bedöms vara betydelsefullt för att ytterligare höja kvaliteten i undervisningen och fördjupa arbetet med språkutveckling.

Undervisningen planeras och genomförs med utgångspunkt i sociokulturella och posthumanistiska perspektiv, där språkutveckling förstås som något som sker i samspel med andra människor, med miljön och med de materiella resurser som ingår i undervisningen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Fortsätta arbeta systematiskt med högläsning och berättande i mindre grupper.
• Genomföra planerade, veckovisa undervisningstillfällen för alla barn.
• Utveckla lärmiljöer och undervisning som stimulerar språklig kreativitet och ordförråd.
• Arbeta med ett gemensamt tema: ”Ord på äventyr”, med utgångspunkt i boken "Utflyktsbok för rim och ramsare" av Åsa Lind.
• Stärka undervisningen genom kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte.
• Ta stöd i riktad litteratur (Ann S. Pihlgren).
• Delta i handledning med processledare.
• Säkerställa kontinuerlig reflektion, uppföljning och analys i Unikum minst en gång i veckan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnen använder ett rikare språk och deltar mer aktivt i kommunikation, samtidigt som dokumentation visar tydlig progression.
• Barnens ordförråd och språkliga uttrycksförmåga utvecklas.
• Ökad språklig kreativitet och fler sätt att kommunicera.
• Högre delaktighet och aktivt deltagande i lek och undervisning.
• Utvecklade lärmiljöer som stimulerar språk och samspel.
• Undervisningen blir mer strukturerad, medveten och likvärdig.
• Pedagogernas didaktiska kompetens och samsyn stärks.
• Synlig progression i Unikum, fler aktiva barn i kommunikation och en undervisning.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen av föregående årsarbete visar att dokumentation i högre grad behöver användas som underlag för uppföljning och analys. Det framkommer också att kompetensen i analysarbetet behöver stärkas för att bättre kunna synliggöra barns lärande och utbildningens utvecklingsbehov.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Arbeta med tankekartor tillsammans med barnen för att synliggöra en röd tråd i undervisningen.
• Utgå från barnens frågeställningar och hypoteser i planering och genomförande.
• Säkerställa kontinuerlig reflektion, uppföljning och analys i Unikum (minst 1 gång/vecka).
• Vidareutveckla processverktyget för att synliggöra lärprocesser och progression.
• Genomföra föreläsningar och kompetensutveckling med Katinka Vikingsen.
• Arbeta med riktad litteratur: Meningsskapande analys i förskolan (Katinka Vikingsen).
• Delta i föreläsning och workshops med Kerstin Löf (LTU).

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete som blir ett aktivt verktyg i det dagliga arbetet.
• Dokumentationen används för att utveckla undervisningen och ger pedagogerna överblick och riktning.
• Stärkt kompetens i analysarbetet, vilket gör att progression i barnens lärande blir synlig.
• En tydligare koppling mellan undervisning, uppföljning och analys.

Utvecklingsområden:

• Familjeallians
• Välbefinnande
  

Utvecklingsområde: Familjeallians

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Samverkan med familjerna är en viktig utgångspunkt för att skapa goda relationer. Samarbete ska ske på nära och förtroendefullt sätt med hemmen (LpFö-18)
Fokus för samverkan bör vara på barnets utveckling och lärande. Analyser har visat att det uppstår dilemman i samverkan med hemmen. Kommunikation med hemmen kan vara svårt, utmanande och kan många gånger skapa osäkerhet hos pedagogerna. Studie genomförd av Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014) visar att pedagoger och vårdnadshavare har olika förväntningar på förskolan. Pedagoger har fokus på lärande medan vårdnadshavare har fokus på barnets sociala situation. Enligt Markström och Simonsson (2017) är introduktionsperioden avgörande för hur delaktighet utvecklas under barnets resterande förskoletid.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde som arbetar tillsammans med de allra yngsta barnen provar en variant av introduktion på förskolan. Vårdnadshavare förväntas ha en mer föräldraaktiv roll under introduktionen/relationsprocessen. Yngre barn behöver en långsam och mer relationsbaserad introduktion.
För att stärka pedagogerna i sin samverkan med hemmen genomförs fortbildning "Svåra samtal", samverkan med Föräldrasupporten, litteraturseminarium "Vårdnadshavare i förskolan - förtroendefulla relationer för professionellt samarbete" (Alnervik, Öhman, Andersstaf, Wennefors ( 2024), Bokcafé för barn och vårdnadshavare, introduktionsmöten inför start på höstterminen, film till vårdnadshavare om hur man kan stärka barns resiliens, involvering av vårdnadshavare i projekt- och vardagsundervisning samt utvecklande av förskolans berättelser i lärloggar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi förväntar oss en god samverkan med vårdnadshavare och barn samt stärkta pedagoger i relation med hemmen.
• Förskolan ska samarbeta med hemmen för att ge barnen möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar (LpFö-18).
• Genom Föräldrasupportens film förväntar vi oss att vårdnadshavares förståelse ökar så att barn får möta motstånd och på så sätt stärka barnets resiliens. Filmen sprids via media.
  

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla barn kan bli sitt bästa jag.
Utbildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. (Lpfö-18)
Det är viktigt att träna barns förmågor till att kommunicera och att hitta strategier för att kunna lösa sociala olyckshändelser tillsammans med varandra. Genom att träna barns förmågor till att kommunicera, hitta strategier och lösa sociala olyckshändelser stärks barns resiliens.
Arbetet med barns styrkor fortgår utifrån pågående processer. Analyser visar att barn behöver få hjälp och stöd i konflikthantering liksom pedagoger behöver få syn på sitt förhållningssätt för att kunna ge stöd till barn.
Barns delaktighet ska stärkas genom att skapa möjligheter att få vara med om att förbereda, genomföra och avsluta det som pågår.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde delar med sig av goda exempel för att inspirera andra i arbetet med barns styrkor.

• Ögonblicksforskning/Pedagogers beteende/Pedagogers förhållningsssätt-Hur medlar jag i barns konflikter?
• Kartläggning av konflikter och observationer i barngrupp genom att använda ett observationsdokument.
• Analys och reflektion av kartläggning i nätverksgrupper på förskoleområdet.
• Analys av medling av barns konflikter på SKA-dagar i nätverk.
• Se det goda-Implementering av kommunikationskarta. (Elin Larsson 2026)
• Dilemmamöten kring barns konflikter och konflikthantering i nätverk och på respektive förskola.
• Förskoleområdets Sociala förbandslåda ska implementeras under låsåret 2026/2027.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barns medvetenhet om konflikthantering ökar.
• Barn får tillgång till fler verktyg för konflikthantering.
• Barns förståelse för andras perspektiv ökar.
• Barns resiliens ökar.
• Pedagogernas förmåga att medvetet ge stöd till barnen ökar.
• Genom att pedagogerna blir medvetna om sitt eget beteende skapas ökad förståelse för hur det påverkar barnen.
• Som pedagog ska man bidra till barns sociala välbefinnande genom att skapa inkluderande miljöer där varje barn blir sett, lyssnat på och uppskattat.

Utvecklingsområden:

• Familjeallians
• Välbefinnande
  

Utvecklingsområde: Familjeallians

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Samverkan med familjerna är en viktig utgångspunkt för att skapa goda relationer. Samarbete ska ske på nära och förtroendefullt sätt med hemmen (LpFö-18)
Fokus för samverkan bör vara på barnets utveckling och lärande. Analyser har visat att det uppstår dilemman i samverkan med hemmen. Kommunikation med hemmen kan vara svårt, utmanande och kan många gånger skapa osäkerhet hos pedagogerna. Studie genomförd av Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014) visar att pedagoger och vårdnadshavare har olika förväntningar på förskolan. Pedagoger har fokus på lärande medan vårdnadshavare har fokus på barnets sociala situation. Enligt Markström och Simonsson (2017) är introduktionsperioden avgörande för hur delaktighet utvecklas under barnets resterande förskoletid.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde som arbetar tillsammans med de allra yngsta barnen provar en variant av introduktion på förskolan. Vårdnadshavare förväntas ha en mer föräldraaktiv roll under introduktionen/relationsprocessen. Yngre barn behöver en långsam och mer relationsbaserad introduktion.
För att stärka pedagogerna i sin samverkan med hemmen genomförs fortbildning "Svåra samtal", samverkan med Föräldrasupporten, litteraturseminarium "Vårdnadshavare i förskolan - förtroendefulla relationer för professionellt samarbete" (Alnervik, Öhman, Andersstaf, Wennefors ( 2024), Bokcafé för barn och vårdnadshavare, introduktionsmöten inför start på höstterminen, film till vårdnadshavare om hur man kan stärka barns resiliens, involvering av vårdnadshavare i projekt- och vardagsundervisning samt utvecklande av förskolans berättelser i lärloggar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi förväntar oss en god samverkan med vårdnadshavare och barn samt stärkta pedagoger i relation med hemmen.
• Förskolan ska samarbeta med hemmen för att ge barnen möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar (LpFö-18).
• Genom Föräldrasupportens film förväntar vi oss att vårdnadshavares förståelse ökar så att barn får möta motstånd och på så sätt stärka barnets resiliens. Filmen sprids via media.
  

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla barn kan bli sitt bästa jag.
Utbildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. (Lpfö-18)
Det är viktigt att träna barns förmågor till att kommunicera och att hitta strategier för att kunna lösa sociala olyckshändelser tillsammans med varandra. Genom att träna barns förmågor till att kommunicera, hitta strategier och lösa sociala olyckshändelser stärks barns resiliens.
Arbetet med barns styrkor fortgår utifrån pågående processer. Analyser visar att barn behöver få hjälp och stöd i konflikthantering liksom pedagoger behöver få syn på sitt förhållningssätt för att kunna ge stöd till barn.
Barns delaktighet ska stärkas genom att skapa möjligheter att få vara med om att förbereda, genomföra och avsluta det som pågår.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde delar med sig av goda exempel för att inspirera andra i arbetet med barns styrkor.

• Ögonblicksforskning/Pedagogers beteende/Pedagogers förhållningsssätt-Hur medlar jag i barns konflikter?
• Kartläggning av konflikter och observationer i barngrupp genom att använda ett observationsdokument.
• Analys och reflektion av kartläggning i nätverksgrupper på förskoleområdet.
• Analys av medling av barns konflikter på SKA-dagar i nätverk.
• Se det goda-Implementering av kommunikationskarta. (Elin Larsson 2026)
• Dilemmamöten kring barns konflikter och konflikthantering i nätverk och på respektive förskola.
• Förskoleområdets Sociala förbandslåda ska implementeras under låsåret 2026/2027.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barns medvetenhet om konflikthantering ökar.
• Barn får tillgång till fler verktyg för konflikthantering.
• Barns förståelse för andras perspektiv ökar.
• Barns resiliens ökar.
• Pedagogernas förmåga att medvetet ge stöd till barnen ökar.
• Genom att pedagogerna blir medvetna om sitt eget beteende skapas ökad förståelse för hur det påverkar barnen.
• Som pedagog ska man bidra till barns sociala välbefinnande genom att skapa inkluderande miljöer där varje barn blir sett, lyssnat på och uppskattat.

Utvecklingsområde: Lika - olika

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi arbetade med "Lika-olika" i fjol. Utifrån vår analys ser vi framgångsfaktorer och utvecklingsområden, därför har vi valt att fortsätta fördjupa oss i detta fokusområde.

Varje barn har rätt att utvecklas utifrån sin unika personlighet. På förskolan arbetar vi för att alla barn ska känna sig värdefulla och accepterade, oavsett bakgrund eller förmågor. Genom att skapa en trygg och inkluderande miljö där olikheter ses som en styrka, främjar vi självkänsla, samhörighet och respekt.
När barn får lära sig att alla människor har samma värde, oavsett olikheter, lägger vi grunden för ett socialt klimat där fördomar minskar och alla känner sig delaktiga. Att bli respekterad och inkluderad är avgörande för att utveckla en positiv självbild och känna trygghet i gruppen.

Lika-olika handlar till stor del om förskolans värdegrund och om förhållningssättet kring normkreativitet. Skolverket betonar att värdegrundsarbetet ska genomsyra hela utbildningen i förskolan. Det handlar om att barnen ska få utveckla både kunskaper och värden, såsom demokrati, respekt, rättvisa och jämlikhet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Konfliktlösning med verktyg: Barnen får lära sig olika sätt att hantera konflikter, till exempel genom kompisböcker, känslo- och dilemma-kort samt samtal och reflektion.
• Lekresponsiv pedagogik: Pedagoger deltar aktivt i barnens lek för att främja kommunikation, fantasi och förståelse för andra perspektiv.
• Lärgrupper, dagtavla och bildstöd: Vi organiserar i mindre grupper för att varje barn ska få komma till tals och bli lyssnad på. Vi använder dagtavla med rutiner och bildstöd för att göra förskoledagen begriplig.
• Temaarbete om olikheter: Vi synliggör olikheter, kulturer, språk och traditioner och lyfter fram mångfald som något positivt.
• Reflektionssamtal med barnen: Vi samtalar regelbundet om rättvisa, vänskap och respekt, ofta med stöd av böcker och bilder.

Vi ska lägga stor vikt vid att utveckla barnens sociala kompetens. Genom samtal, lek och reflektion får barnen öva på att sätta ord på känslor, förstå andras perspektiv och hantera konflikter med omtanke och hänsyn.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att arbeta med temat "Lika-olika" vill vi stärka barnens identitet och självkänsla, samtidigt som de utvecklar en djupare förståelse och respekt för andra människor.
Vår förhoppning är att:

• barnen utvecklar sin kommunikationsförmåga och lär sig strategier för att hantera konflikter, vilket bidrar till en trygg och harmonisk miljö i förskolan.
• arbetet bidrar till att barnen utvecklar sitt språk och upplever att de blir lyssnade på – att deras åsikter och känslor är betydelsefulla.

För att följa upp och utvärdera undervisningen kommer vi att involvera barnen i reflektioner kring aktiviteter och lärande. Vi använder dokumentation i Unikum som underlag för analys och utveckling, och genomför systematiska observationer av klimatet i barngrupperna.

Vi ser att vi är på rätt väg när barnen visar ökad acceptans för varandras olikheter, är hjälpsamma, samarbetar, löser konflikter och är trevliga kompisar.

Utvecklingsområden:

• Familjeallians
• Välbefinnande
  

Utvecklingsområde: Familjeallians

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Samverkan med familjerna är en viktig utgångspunkt för att skapa goda relationer. Samarbete ska ske på nära och förtroendefullt sätt med hemmen (LpFö-18)
Fokus för samverkan bör vara på barnets utveckling och lärande. Analyser har visat att det uppstår dilemman i samverkan med hemmen. Kommunikation med hemmen kan vara svårt, utmanande och kan många gånger skapa osäkerhet hos pedagogerna. Studie genomförd av Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014) visar att pedagoger och vårdnadshavare har olika förväntningar på förskolan. Pedagoger har fokus på lärande medan vårdnadshavare har fokus på barnets sociala situation. Enligt Markström och Simonsson (2017) är introduktionsperioden avgörande för hur delaktighet utvecklas under barnets resterande förskoletid.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde som arbetar tillsammans med de allra yngsta barnen provar en variant av introduktion på förskolan. Vårdnadshavare förväntas ha en mer föräldraaktiv roll under introduktionen/relationsprocessen. Yngre barn behöver en långsam och mer relationsbaserad introduktion.
För att stärka pedagogerna i sin samverkan med hemmen genomförs fortbildning "Svåra samtal", samverkan med Föräldrasupporten, litteraturseminarium "Vårdnadshavare i förskolan - förtroendefulla relationer för professionellt samarbete" (Alnervik, Öhman, Andersstaf, Wennefors ( 2024), Bokcafé för barn och vårdnadshavare, introduktionsmöten inför start på höstterminen, film till vårdnadshavare om hur man kan stärka barns resiliens, involvering av vårdnadshavare i projekt- och vardagsundervisning samt utvecklande av förskolans berättelser i lärloggar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi förväntar oss en god samverkan med vårdnadshavare och barn samt stärkta pedagoger i relation med hemmen.
• Förskolan ska samarbeta med hemmen för att ge barnen möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar (LpFö-18).
• Genom Föräldrasupportens film förväntar vi oss att vårdnadshavares förståelse ökar så att barn får möta motstånd och på så sätt stärka barnets resiliens. Filmen sprids via media.
  

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla barn kan bli sitt bästa jag.
Utbildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. (Lpfö-18)
Det är viktigt att träna barns förmågor till att kommunicera och att hitta strategier för att kunna lösa sociala olyckshändelser tillsammans med varandra. Genom att träna barns förmågor till att kommunicera, hitta strategier och lösa sociala olyckshändelser stärks barns resiliens.
Arbetet med barns styrkor fortgår utifrån pågående processer. Analyser visar att barn behöver få hjälp och stöd i konflikthantering liksom pedagoger behöver få syn på sitt förhållningssätt för att kunna ge stöd till barn.
Barns delaktighet ska stärkas genom att skapa möjligheter att få vara med om att förbereda, genomföra och avsluta det som pågår.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde delar med sig av goda exempel för att inspirera andra i arbetet med barns styrkor.

• Ögonblicksforskning/Pedagogers beteende/Pedagogers förhållningsssätt-Hur medlar jag i barns konflikter?
• Kartläggning av konflikter och observationer i barngrupp genom att använda ett observationsdokument.
• Analys och reflektion av kartläggning i nätverksgrupper på förskoleområdet.
• Analys av medling av barns konflikter på SKA-dagar i nätverk.
• Se det goda-Implementering av kommunikationskarta. (Elin Larsson 2026)
• Dilemmamöten kring barns konflikter och konflikthantering i nätverk och på respektive förskola.
• Förskoleområdets Sociala förbandslåda ska implementeras under låsåret 2026/2027.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barns medvetenhet om konflikthantering ökar.
• Barn får tillgång till fler verktyg för konflikthantering.
• Barns förståelse för andras perspektiv ökar.
• Barns resiliens ökar.
• Pedagogernas förmåga att medvetet ge stöd till barnen ökar.
• Genom att pedagogerna blir medvetna om sitt eget beteende skapas ökad förståelse för hur det påverkar barnen.
• Som pedagog ska man bidra till barns sociala välbefinnande genom att skapa inkluderande miljöer där varje barn blir sett, lyssnat på och uppskattat.

Utvecklingsområden:

• Undervisning, dokumentation och uppföljning i förskola
• Undervisning, språkutveckling, matematik
  

Utvecklingsområde: Undervisning, dokumentation och uppföljning i förskola

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Undervisning, dokumentation och uppföljning i förskolan är centrala delar i utbildningen enligt Lpfö 18. Genom att planera, följa upp, dokumentera och analysera undervisningen skapas förutsättningar att synliggöra barns utveckling och lärande samt att utveckla utbildningen i riktning mot läroplanens mål. Ett systematiskt arbete bidrar också till ökad likvärdighet och till att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Varför viktigt?
Nuläge: I vår uppföljning ser vi att dokumentation och reflektion genomförs i arbetslagen, men att kopplingen mellan dokumentation, analys och fortsatt planering behöver bli tydligare. Vi behöver därför utveckla ett mer systematiskt arbetssätt där undervisningen följs upp gemensamt och där barns lärprocesser används som grund för nästa steg.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Genomföra regelbundna observationer av undervisningen och barns lärprocesser.
• Använda dokumentation vid reflektionstillfällen för att analysera vad barnen fått möjlighet att utveckla.
• Identifiera arbetssätt som varit gynnsamma och vad som behöver förändras eller fördjupas.
• Använda planeringen i Unikum som ett levande verktyg för innehåll, syfte och fortsatt utveckling.
• Skapa processvägg till varje grupp.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnens lärande synliggörs tydligare.
• Undervisningen utvecklas utifrån dokumentation och analys.
• Arbetslaget får bättre underlag för fortsatt planering.
• Kopplingen mellan mål, genomförande och uppföljning stärks.
• Likvärdigheten i utbildningen ökar.
• Skapa en planering i UNIKUM, Skolbanken.

Utvecklingsområde: Undervisning, språkutveckling, matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Matematik och Språket är en viktig del i banens lärande och ska vara en naturlig del i undervisningen.
Ökad kunskap och kompetens hos pedagoger ger utvecklade möjligheter för barns lärande.

Litteratur/ Forskning:
Förskolans matematik Skolverket,
Läsa och berätta Skolverket,
Språkfrämjande arbete i förskolan (Gniste, Öirnet, 2024)
Låt leken främja språket (Öhman, 2022)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande
• Fortsätta utveckla undervisningen och jämställdhet i förskolan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnen har med sig erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet och den fortsatta skolgången.
• Lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.
• Tillgängliga miljöer på förskolan som inspirerar och utmanar till samspel och utforskande.
• Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområden:

• Familjeallians
• Välbefinnande
  

Utvecklingsområde: Familjeallians

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Samverkan med familjerna är en viktig utgångspunkt för att skapa goda relationer. Samarbete ska ske på nära och förtroendefullt sätt med hemmen (LpFö-18)
Fokus för samverkan bör vara på barnets utveckling och lärande. Analyser har visat att det uppstår dilemman i samverkan med hemmen. Kommunikation med hemmen kan vara svårt, utmanande och kan många gånger skapa osäkerhet hos pedagogerna. Studie genomförd av Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014) visar att pedagoger och vårdnadshavare har olika förväntningar på förskolan. Pedagoger har fokus på lärande medan vårdnadshavare har fokus på barnets sociala situation. Enligt Markström och Simonsson (2017) är introduktionsperioden avgörande för hur delaktighet utvecklas under barnets resterande förskoletid.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde som arbetar tillsammans med de allra yngsta barnen provar en variant av introduktion på förskolan. Vårdnadshavare förväntas ha en mer föräldraaktiv roll under introduktionen/relationsprocessen. Yngre barn behöver en långsam och mer relationsbaserad introduktion.
För att stärka pedagogerna i sin samverkan med hemmen genomförs fortbildning "Svåra samtal", samverkan med Föräldrasupporten, litteraturseminarium "Vårdnadshavare i förskolan - förtroendefulla relationer för professionellt samarbete" (Alnervik, Öhman, Andersstaf, Wennefors ( 2024), Bokcafé för barn och vårdnadshavare, introduktionsmöten inför start på höstterminen, film till vårdnadshavare om hur man kan stärka barns resiliens, involvering av vårdnadshavare i projekt- och vardagsundervisning samt utvecklande av förskolans berättelser i lärloggar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi förväntar oss en god samverkan med vårdnadshavare och barn samt stärkta pedagoger i relation med hemmen.
• Förskolan ska samarbeta med hemmen för att ge barnen möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar (LpFö-18).
• Genom Föräldrasupportens film förväntar vi oss att vårdnadshavares förståelse ökar så att barn får möta motstånd och på så sätt stärka barnets resiliens. Filmen sprids via media.
  

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla barn kan bli sitt bästa jag.
Utbildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. (Lpfö-18)
Det är viktigt att träna barns förmågor till att kommunicera och att hitta strategier för att kunna lösa sociala olyckshändelser tillsammans med varandra. Genom att träna barns förmågor till att kommunicera, hitta strategier och lösa sociala olyckshändelser stärks barns resiliens.
Arbetet med barns styrkor fortgår utifrån pågående processer. Analyser visar att barn behöver få hjälp och stöd i konflikthantering liksom pedagoger behöver få syn på sitt förhållningssätt för att kunna ge stöd till barn.
Barns delaktighet ska stärkas genom att skapa möjligheter att få vara med om att förbereda, genomföra och avsluta det som pågår. 1/3-1/3-1/3.
Globala mål 3 och 16.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Några arbetslag på Björkskatans förskoleområde delar med sig av goda exempel för att inspirera andra i arbetet med barns styrkor.

• Ögonblicksforskning/Pedagogers beteende/Pedagogers förhållningsssätt-Hur medlar jag i barns konflikter?
• Kartläggning av konflikter och observationer i barngrupp genom att använda ett observationsdokument.
• Analys och reflektion av kartläggning i nätverksgrupper på förskoleområdet.
• Analys av medling av barns konflikter på SKA-dagar i nätverk.
• Se det goda-Implementering av kommunikationskarta. (Elin Larsson 2026)
• Dilemmamöten kring barns konflikter och konflikthantering i nätverk och på respektive förskola.
• Förskoleområdets Sociala förbandslåda ska implementeras under låsåret 2026/2027.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barns medvetenhet om konflikthantering ökar.
• Barn får tillgång till fler verktyg för konflikthantering.
• Barns förståelse för andras perspektiv ökar.
• Barns resiliens ökar.
• Pedagogernas förmåga att medvetet ge stöd till barnen ökar.
• Genom att pedagogerna blir medvetna om sitt eget beteende skapas ökad förståelse för hur det påverkar barnen.
• Som pedagog ska man bidra till barns sociala välbefinnande genom att skapa inkluderande miljöer där varje barn blir sett, lyssnat på och uppskattat.

Utvecklingsområden:

• Språk och kommunikation
• Lärmiljö, hälsa och välbefinnande
  

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt regeringens STEAM strategi behöver barnen ges tillgång, tillhörighet, erkännande och progression. Detta bidrar till att skapa förutsättningar för både jämställdhet och en hållbar kompetensförsörjning inom STEAM.

Mål:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Lpfö, 25).

Mål:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld (Lpfö, 25).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Arbetslaget ska följa upp varje barns individuella förändrade kunnande genom att kartlägga förförståelse samt följa upp, detta görs i barnets samtalsmall i unikum.

Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens
möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål (Lpfö, 25).

Vi ska arbeta projekterande där dom olika delarna (språk och STEAM) bildar en helhet och sätts i sammanhang där barnen kan undersöka och möta de prioriterade läroplansmålen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vilka effekter förväntar vi oss?

• Barnen utvecklar fördjupad förståelse för naturvetenskapliga fenomen inom växter och djur genom att undersöka, pröva och ompröva.
• De använder ett rikare språk och fler begrepp i meningsfulla sammanhang kopplade till STEM.
• En tydlig progression i lärandet synliggörs över tid.

Hur vet vi att vi är på väg?

• Barnen använder begrepp kopplade till språk och STEAM i lek och samtal.
• Dokumentation i Unikum visar förändrat kunnande över tid.

Utvecklingsområde: Lärmiljö, hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Barn som rör på sig utvecklar sin kroppsuppfattning, motorik och koncentrationsförmåga. Forskning visar att vanor vi får som barn ofta följer med när vi blir äldre. Aktiva barn blir ofta aktiva vuxna. Vilka vanor vi får med oss från förskoleåldern kan därför ha stor betydelse. - Generation PEP

Mål:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse
för hur viktigt det är med rörelse och att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande (Lpfö, 25).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Arbetslaget ska utgå från Generation PEP och Riksidrottsförbundets 12 grundmotoriska grundformer i att skapa rika och varierade lärtillfällen.

När vuxna visar glädje i rörelse, nyfikenhet att prova nytt och ett positivt förhållningssätt till kroppen, skapas goda förutsättningar för barn att utveckla sunda vanor. Det handlar inte om prestation, utan om rörelseglädje, delaktighet och att få känna: “Jag kan, jag vågar och det är roligt!”

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vilka effekter förväntar vi oss?

• Barnen upplever rörelseglädje och lust att vara aktiva.
• Barnen vågar prova nya rörelser och utmaningar.

Hur vet vi att vi är på väg?

• Vi ser progression i motoriska färdigheter.
• Barnen deltar aktivt och visar glädje i rörelse och återhämtning.

Utvecklingsområde: Lika - olika

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi arbetade med "Lika-olika" i fjol. Utifrån vår analys ser vi framgångsfaktorer och utvecklingsområden, därför har vi valt att fortsätta fördjupa oss i detta fokusområde.

Varje barn har rätt att utvecklas utifrån sin unika personlighet. På förskolan arbetar vi för att alla barn ska känna sig värdefulla och accepterade, oavsett bakgrund eller förmågor. Genom att skapa en trygg och inkluderande miljö där olikheter ses som en styrka, främjar vi självkänsla, samhörighet och respekt.
När barn får lära sig att alla människor har samma värde, oavsett olikheter, lägger vi grunden för ett socialt klimat där fördomar minskar och alla känner sig delaktiga. Att bli respekterad och inkluderad är avgörande för att utveckla en positiv självbild och känna trygghet i gruppen.

Lika-olika handlar till stor del om förskolans värdegrund och om förhållningssättet kring normkreativitet. Skolverket betonar att värdegrundsarbetet ska genomsyra hela utbildningen i förskolan. Det handlar om att barnen ska få utveckla både kunskaper och värden, såsom demokrati, respekt, rättvisa och jämlikhet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Konfliktlösning med verktyg: Barnen får lära sig olika sätt att hantera konflikter, till exempel genom kompisböcker, känslo- och dilemma-kort samt samtal och reflektion.
• Lekresponsiv pedagogik: Pedagoger deltar aktivt i barnens lek för att främja kommunikation, fantasi och förståelse för andra perspektiv.
• Lärgrupper, dagtavla och bildstöd: Vi organiserar i mindre grupper för att varje barn ska få komma till tals och bli lyssnad på. Vi använder dagtavla med rutiner och bildstöd för att göra förskoledagen begriplig.
• Temaarbete om olikheter: Vi synliggör olikheter, kulturer, språk och traditioner och lyfter fram mångfald som något positivt.
• Reflektionssamtal med barnen: Vi samtalar regelbundet om rättvisa, vänskap och respekt, ofta med stöd av böcker och bilder.

Vi ska lägga stor vikt vid att utveckla barnens sociala kompetens. Genom samtal, lek och reflektion får barnen öva på att sätta ord på känslor, förstå andras perspektiv och hantera konflikter med omtanke och hänsyn.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att arbeta med temat "Lika-olika" vill vi stärka barnens identitet och självkänsla, samtidigt som de utvecklar en djupare förståelse och respekt för andra människor.
Vår förhoppning är att:

• barnen utvecklar sin kommunikationsförmåga och lär sig strategier för att hantera konflikter, vilket bidrar till en trygg och harmonisk miljö i förskolan.
• arbetet bidrar till att barnen utvecklar sitt språk och upplever att de blir lyssnade på – att deras åsikter och känslor är betydelsefulla.

För att följa upp och utvärdera undervisningen kommer vi att involvera barnen i reflektioner kring aktiviteter och lärande. Vi använder dokumentation i Unikum som underlag för analys och utveckling, och genomför systematiska observationer av klimatet i barngrupperna.

Vi ser att vi är på rätt väg när barnen visar ökad acceptans för varandras olikheter, är hjälpsamma, samarbetar, löser konflikter och är trevliga kompisar.

Utvecklingsområden:

• Språk och kommunikation
• Lärmiljö, hälsa och välbefinnande
  

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt regeringens STEAM strategi behöver barnen ges tillgång, tillhörighet, erkännande och progression. Detta bidrar till att skapa förutsättningar för både jämställdhet och en hållbar kompetensförsörjning inom STEAM.

Mål:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Lpfö, 25).

Mål:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld (Lpfö, 25).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Arbetslaget ska följa upp varje barns individuella förändrade kunnande genom att kartlägga förförståelse samt följa upp, detta görs i barnets samtalsmall i unikum.

Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens
möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål (Lpfö, 25).

Vi ska arbeta projekterande där dom olika delarna (språk och STEAM) bildar en helhet och sätts i sammanhang där barnen kan undersöka och möta de prioriterade läroplansmålen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vilka effekter förväntar vi oss?

• Barnen utvecklar fördjupad förståelse för naturvetenskapliga fenomen inom växter och djur genom att undersöka, pröva och ompröva.
• De använder ett rikare språk och fler begrepp i meningsfulla sammanhang kopplade till STEM.
• En tydlig progression i lärandet synliggörs över tid.

Hur vet vi att vi är på väg?

• Barnen använder begrepp kopplade till språk och STEAM i lek och samtal.
• Dokumentation i Unikum visar förändrat kunnande över tid.

Utvecklingsområde: Lärmiljö, hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Barn som rör på sig utvecklar sin kroppsuppfattning, motorik och koncentrationsförmåga. Forskning visar att vanor vi får som barn ofta följer med när vi blir äldre. Aktiva barn blir ofta aktiva vuxna. Vilka vanor vi får med oss från förskoleåldern kan därför ha stor betydelse. - Generation PEP

Mål:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse
för hur viktigt det är med rörelse och att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande (Lpfö, 25).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Arbetslaget ska utgå från Generation PEP och Riksidrottsförbundets 12 grundmotoriska grundformer i att skapa rika och varierade lärtillfällen.

När vuxna visar glädje i rörelse, nyfikenhet att prova nytt och ett positivt förhållningssätt till kroppen, skapas goda förutsättningar för barn att utveckla sunda vanor. Det handlar inte om prestation, utan om rörelseglädje, delaktighet och att få känna: “Jag kan, jag vågar och det är roligt!”

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vilka effekter förväntar vi oss?

• Barnen upplever rörelseglädje och lust att vara aktiva.
• Barnen vågar prova nya rörelser och utmaningar.

Hur vet vi att vi är på väg?

• Vi ser progression i motoriska färdigheter.
• Barnen deltar aktivt och visar glädje i rörelse och återhämtning.

Utvecklingsområden:

• Spåkutveckling genom språkstödjande arbetssätt och stärka barnens resiliens genom socialt samspel och tillgängliga lärmiljöer

Utvecklingsområde: Spåkutveckling genom språkstödjande arbetssätt och stärka barnens resiliens genom socialt samspel och tillgängliga lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Barnen ska få strategier, stöd och återkommande möjligheter att kommunicera, uttrycka behov och känslor, lösa problem och samspela med andra. Arbetet ska stärka deras tillit till den egna förmågan, känsla av tillhörighet och förmåga att hantera förändringar och motgångar.

Högläsning, samtal, lek, skapande och rörelse ska användas för att utveckla språk, relationer och sociala strategier. Lärmiljöerna ska vara tydliga, trygga, tillgängliga och föränderliga utifrån barnens behov, så att de uppmuntrar delaktighet, samarbete, självständighet och återhämtning.

Språk, samspel och trygga lärmiljöer hjälper barn att lära, delta och känna gemenskap.
Genom daglig högläsning och samtal utvecklar barnen sitt språk, sin förståelse och sin förmåga att hantera olika situationer.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Organisera undervisningen så att språkstöd, socialt samspel och resiliens genomsyrar hela dagen. Pedagogerna planerar högläsning, samtal, lek och aktiviteter i mindre undervisningsgrupper samt skapar lärmiljöer som gör det tydligt vad barnen kan göra, hur de kan delta och var de kan få lugn och återhämtning.

Pedagogerna ska vara förebilder sätta ord på känslor, handlingar och problemlösning. Barnen ska få använda flera uttryckssätt och öva på att lyssna, göra sig förstådda, be om hjälp, samarbeta, vänta på sin tur, hantera konflikter och prova igen.

Genom lek, rörelse och gemensamma projekt får barnen återkommande möjligheter att utveckla språkliga och sociala färdigheter. Pedagogerna observerar deltagande och samspel samt anpassar material, gruppindelningar, rutiner och den fysiska miljön kontinuerligt.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen deltar mer aktivt i lek, samtal och gemensamma aktiviteter samt visar ökad trygghet, tillhörighet och tillit till sin egen förmåga.

Barnen utvecklar sin förmåga att kommunicera, interagera, uttrycka känslor samt behov, lösa problem tillsammans, hantera förändringar och återgå till aktivitet efter motgångar.

Uppföljning: Arbetet följs systematiskt genom observation, dokumentation, gemensam reflektion och analys. Fokus ligger på barnens kommunikation, delaktighet, samspel, självständighet och användning av strategier i olika lärmiljöer.
I analysen utvärderas hur undervisningen och lärmiljöerna har gett barnen förutsättningar att utveckla språk, sociala relationer och resiliens. Resultaten används för att besluta om fortsatt undervisning och nödvändiga anpassningar.